Misslyckad politik. Justiteminister Beatrice Ask borde tänka om när det gäller narkotikapolitiken. Den fungerar inte. Det skriver Jakob Heidbrink, lektor och juris doktor vid internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Olle Sporrong
Misslyckad politik. Justiteminister Beatrice Ask borde tänka om när det gäller narkotikapolitiken. Den fungerar inte. Det skriver Jakob Heidbrink, lektor och juris doktor vid internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Olle Sporrong

Svensk knarkpolitik - ett farligt fiasko

Publicerad
Uppdaterad
Beatrice Asks politik leder inte till ett narkotikafritt samhälle. Den ökar bara det mänskliga lidandet, skriver Jakob Heidbrink.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Den traditionella svenska narkotikapolitiken är ett fiasko. Den har inte bara misslyckats att åstadkomma sitt mål - ett narkotikafritt samhälle. På vägen har den dessutom skapat väldigt mycket elände.
Mekanismen är enkel.
Totalförbudet mot narkotika tar inte bort efterfrågan, utan driver upp priserna. Leverantören av narkotikan måste nämligen få sina utlägg täckta och vill också ha en riskpremie som gör det värt att kanske tillbringa några år av sitt liv i fängelse. Ju hårdare förbud och ju strängare straff, desto högre blir marknadspriset på knark.
Ett högt marknadspris drar till sig entreprenörer. I narkotikans fall heter entreprenören den organiserade brottsligheten. För att kunna garantera ett konstant flöde av narkotika underminerar brottssyndikaten hela samhällen. Mexiko, Colombia och Afghanistan är bara exempel på länder där brottsligheten tagit över en stor del av samhällsapparaten.
Genom vår rigida förbudslinje - en linje som justitieminister Beatrice Ask (M) sagt kommer ligga kvar - exporterar Sverige alltså våldsam brottslighet till länder som inte har förmåga att bekämpa den.

I den andra änden av distributionskedjan, här hos oss, måste de som blivit beroende av narkotika använda alla tillgängliga resurser åt att skaffa pengar för att betala det höga narkotikapris som förbudet skapat.
Vi gynnar alltså brottsligheten och trycker dem som redan sitter i narkotikamissbrukets eländeshelvete ännu längre ner i smutsen.
Behovet att finansiera missbruk leder också till andra problem. Narkotikaberoende personer begår ofta småbrott för att kunna finansiera sitt missbruk. Är man inte hågad eller modig nog att bli brottsling, finns andra vägar. En resurs man alltid kan använda utan att behöva kunna mycket är den egna kroppen. Prostitution är en verksamhet där man genom en förhållandevis liten fysisk insats (den psykiska insatsen bedövas av narkotikan) kan tjäna förhållandevis stora pengar på förhållandevis kort tid. Även om det ofta är osäkert om prostituerade blir narkotikamissbrukare, eller tvärtom att narkotikamissbrukare blir prostituerade, är åtminstone en del av prostitutionen en direkt följd av det höga narkotikapris som förbudspolitiken skapat.

Narkotikapolitiken leder alltså till elände, och den har inget positivt att förevisa till sitt försvar. Det påstås ibland att lagstiftning skapar attityder. Jag tror över huvud taget inte på det, men åtminstone i narkotikapolitikens fall kan man lätt visa att det inte stämmer.
I USA är narkotikapolitiken om möjligt ännu strängare än i Sverige, men åtminstone cannabismissbruk är inget den genomsnittliga amerikanen blir upphetsad över. Samhället signalerar ingenting genom narkotikapolitiken - annat än att höga principer är värda nästan vilket mänskligt pris som helst.
Det är dags att tänka om.
Det är dags att inse att inga förbud i världen kommer att leda till att efterfrågan på narkotika upphör.

Vi måste i stället fundera på hur vi kan dränera det träsk som den svenska narkotikapolitiken skapat. Här gäller det att gå försiktigt fram. Det danska försöket med heroinkliniker är ett steg i rätt riktning. Vi borde också fundera på om inte det allmänna borde sälja mindre farliga droger för eget bruk. Syftet skulle vara att få ner det höga pris för narkotika som är upprinnelsen till allt annat elände i förbudslinjens följd.
Efter alla miljarder som vi investerat i en politik som bevisligen inte fungerar är det dags för svenska politiker att börja tänka i nya banor.

JAKOB HEIDBRINK


Jakob Heidbrink är juris doktor och lektor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han är emot droger men ändå drogliberal, och bloggar på jheidbrink.wordpress.com

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag