Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svårt spara till pensionen med dagens straffskatt

Många kommer inte få ut mer än halva slutlönen i pension, skriver debattörerna från Skandia.
Foto: COLOURBOX
Frans Lindelöw är koncernchef för Skandia.
Foto: Emil Fagander
Mattias Munter är pensionsekonom på Skandia.
Foto: Emil Fagander

Partierna bakom Januariöverenskommelsen ska nu inleda arbetet för en skattereform. I arbetet bör en sparskatteväxling införas som åtgärdar snedvridningen med att staten i dag subventionerar sms-lån samtidigt som långsiktigt sparande till pensionen straffbeskattas. 

Först då kan fler svenskar få ut 80 procent av sin slutlön i pension, skriver Skandias Frans Lindelöw och Mattias Munter.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | PENSION. ”Grattis – ditt sms-lån har nu beviljats”. På några få sekunder kan du i din smartphone få ett kortsiktigt lån beviljat, helt utan säkerhet. Det som inte är lika känt är att politiken i dag subventionerar lånet med våra gemensamma skattemedel då ränteavdrag får göras på samma sätt på sms-lånet som om du hade tagit ett bostadslån.

Ränteavdragen har för många hushåll varit en förutsättning för att kunna köpa bostad. Men avdragen fungerar på samma sätt för kortsiktiga osäkra lån tänkta för konsumtion. I dag får ränteavdrag göras med 30 procent på alla typer av lånekostnader. Avdraget får göras oavsett om lånet är tänkt att gå till en ny bostad, en bil, hemelektronik, en resa eller att betala av andra skulder. Det innebär i praktiken att staten subventionerar sms-lån på samma sätt som ett lån med en trygg säkerhet i en bostad. 


LÄS MER: Pensionären Görans ilska: Skulle du betala 403 000 kr för en Iphone, Löfven?


Så har villkoren för sparande försämrats

Under de senaste åren har samtidigt förutsättningarna för sparande försämrats i Sverige. Det gäller främst det – för både individerna och samhället så viktiga – egna sparandet till pensionen. Svenska folket vill ha en bra pension och vill inte förändra sin livssituation drastiskt när det är dags för pensionering. Framöver innebär det därför att många behöver ett eget pensionssparande. 

Under alltför lång tid har skattesystemet uppmuntrat kortsiktig skuldsättning framför långsiktigt sparande. Normen har varit slösa och inte spara.

Fram till för några år sedan fanns det en möjlighet att göra skatteavdrag för privat pensionssparande och omkring två miljoner svenskar använde sig av avdraget. Intresset var stort och majoriteten av spararna var kvinnor. Avdraget togs bort av Alliansregeringen. 

Regeringen och Vänsterpartiet höjde förra mandatperioden skatten på sparande i ISK och kapitalförsäkringar vid två tillfällen. Höjningarna drabbade över två miljoner sparare. Unga som sparar till sin första bostad eller mor- och farföräldrar som sparar till sina barnbarn är därför andra exempel på sparare som också fått sämre förutsättningar.


LÄS MER: Mammas pension räcker till kaffe och en halv fralla


Drabbar inte de välbeställda

Dessa två förändringar har tillsammans drabbat de människor som har störst behov att spara till sin pension i Sverige. Eftersom anställda höginkomsttagare ofta kan löneväxla sig till mer tjänstepension drabbar försämringarna framför allt låg- och medelinkomsttagare. Det är grupper utan stora tjänstepensionsavsättningar som tvingas sänka levnadsstandarden när det är dags att gå i pension. Många kommer inte få ut mer än halva slutlönen i pension.  

Dessa förändringar tillsammans får konsekvensen att allt färre väljer att spara på lång sikt – det långsiktiga sparandet till pension minskar i intresse i ett läge när det i stället skulle behöva öka. Att det saknas incitament avspeglas också i folkopinionen. Enligt en undersökning vi bad Novus göra uppgav fler än 7 av 10 att politikerna borde uppmuntra pensionssparande genom lägre skatt eller andra fördelar.

Skandias förslag för ökat sparande

Från Skandias sida har vi arbetat fram ett förslag för att fler ska kunna få ut 80 procent av sin slutlön i pension - Allemanspension. Skatten på ett sparkapital i Allemanspension skulle motsvara en sjättedel av den nuvarande skatten på sparande i ISK, och därmed jämställas med vad som gäller för tjänstepensionskapital. Det är ett tydligt incitament som vi bedömer åter skulle få fler människor att spara till sin pension i Sverige. 

Det är nu dags för en sparskatteväxling. Under alltför lång tid har skattesystemet uppmuntrat kortsiktig skuldsättning framför långsiktigt sparande. Normen har varit slösa och inte spara. Sparande – inte minst långsiktigt sparande till pension – bör uppmuntras – inte straffbeskattas. Magdalena Andersson (S) – det är dags att sparandet får en plats i den kommande skattereformen.


Av Frans Lindelöw

Koncernchef, Skandia

Mattias Munter

Pensionsekonom, Skandia