DEBATT. Hur står det till med yttrandefriheten på svenska högskolor? Det är en befogad fråga med tanke på flera uppmärksammade fall de senaste åren. På KTH riskerade en student avstängning för att ha sammanställt olämplig statistik, och på Uppsala universitet tillrättavisades nyligen en lektor som anklagats för att ha använt ett förbjudet ord. På andra lärosäten har det ställts krav på att föreläsningar ska ställas in med hänvisning till föreläsarnas åsikter.
Det senaste fallet gäller veterinärstudenten Felicia Hogrell vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. När hon kritiserade den svenska grisslakten i Expressen i höstas lät motreaktionerna från hennes institution inte vänta på sig. Fallet väcker frågan om vilken yttrandefrihet studenter har på sina högskolor. Omfattar den bara sådana åsikter som ledningen ställer sig bakom?
Starka reaktioner från ledningen
I sina debattartiklar, som finns att läsa här och här, kritiserade Felicia Hogrell koldioxidbedövning av grisar inför slakt. Kritiken baserades på hennes egna erfarenheter från ett slakteri och en forskningsrapport från SLU. Debattartiklarna fick stor spridning och orsakade starka reaktioner från ledningen på hennes universitet.
Under en föreläsning ställdes Felicia Hogrell till svars för publiceringen inför närmare ett hundratal kursare. Företrädare för SLU varnade studenterna för att kritisera lantbrukares djurhållning i media eftersom det kan reta upp djurägarna och skada veterinärutbildningen. Felicia Hogrell kallades även till ett enskilt möte där hon tvingades förklara syftet med sina debattartiklar för SLU:s ledning.
Därför JO-anmäler vi SLU
Yttrandefriheten är själva grunden för vårt utbildningsideal. Genom öppna samtal och deltagande i samhällsdebatten möjliggörs studenters akademiska utveckling. Samtidigt saknas det rättslig vägledning om studenternas yttrandefrihet. För att få klarhet i detta har Centrum för rättvisa i dag lämnat in en JO-anmälan mot SLU. Vår bedömning är att SLU genom sina ingripanden mot Felicia Hogrell har överträtt repressalieförbudet i våra tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar.
Repressalieförbudet skyddar yttrandefriheten genom att förbjuda myndigheter att ingripa mot enskilda som har använt sin yttrandefrihet. Förbudet har växt fram genom praxis från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern, vilken främst handlat om repressalier mot offentliganställda. Det finns ännu ingen vägledning gällande studenter.
SLU:s agerande särskilt allvarligt
SLU:s ingripanden är särskilt allvarliga eftersom de åsikter som Felicia Hogrell har fört fram varken hotar universitetets värdegrund eller allmän ordning, utan grundas på fakta från utbildningen. SLU ifrågasätter i praktiken studenters rätt att öppet reflektera kring sina kunskaper och erfarenheter – en väsentlig del av all kunskapsinlärning.
Studenter ska inte behöva utstå repressalier för att de uttrycker åsikter som högskolans ledning uppfattar som obekväma.
En stark yttrandefrihet är en förutsättning för demokrati och samhällsutveckling. Studenter måste kunna känna sig trygga i att de kan yttra sig fritt inom lagens gränser, utan rädsla för repressalier från det allmänna. Flera av de senaste årens uppmärksammade fall visar att svenska högskolor och universitet har ett behov av tydligare vägledning.
Studenter ska inte behandlas så här
Att Justitieombudsmannen nu får granska SLU:s agerande är viktigt för att slå vakt om studenternas yttrandefrihet. Studenter ska inte behöva utstå repressalier för att de uttrycker åsikter som högskolans ledning uppfattar som obekväma. Det är just sådana åsikter som yttrandefriheten är till för att skydda.
Av Fredrik Bergman
Jurist och chef för Centrum för rättvisa
Helena Myrin
Jurist vid Centrum för rättvisa
Frida Andersson
Jurist vid Centrum för rättvisa
Centrum för rättvisa
Centrum för rättvisa är en oberoende och ideell stiftelse som värnar individens fri- och rättigheter genom att driva rättsfall, anordna utbildning och delta i samhällsdebatten. Verksamheten finansieras genom gåvor och bidrag från enskilda.
