Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Strid för fattiga länder i klimatfrågan, Romson

PÅ PLATS I PERU. Demonstrerande svenskar under pågående klimattoppmötet i Lima. Vänsterpartiets Jens Holm i mitten, de andra är från Latinamerikagrupperna.

Romson och Lövin måste ta kampen mot bromsklossarna inom EU och USA och alliera sig med världens fattiga länder, som drabbas värst av klimatförändringens effekter, skriver Jens Holm från klimatmötet i Lima.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Förhandlingarna på klimattoppmötet, COP20, i Perus huvudstad, Lima, utvecklas alltmer till en strid mellan Nord och Syd.

Det är den rika världen som historiskt sett stått för den absolut största delen av världens utsläpp. Men det är människor i världens fattiga länder som här och nu drabbas av klimatförändringens effekter.

Östaten Tuvalus premiärminister Enele Sopoaga talade häromdagen inför hela toppmötet och såg förhandlingarna som ett val mellan "liv eller helvete". Hans land håller bokstavligen på att dränkas av havsnivåhöjningen. "Det här handlar om huruvida vi ska få finnas kvar som land eller om vi kommer att försvinna", sa Sopoaga. Bolivias president Evo Morales intygade också att klimatförändringen just nu slår hårt mot hans land: "Vi lider av stormarna, översvämningarna och torkan", sa han och lade helt skulden på de rika länderna.

Det kan finnas goda skäl att fråga sig om insikten om att hela folk håller på att utplånas som en följd av våra utsläpp fullt ut har landat hos de tusentals förhandlarna på toppmötet. Att klimattoppmötet går till historien som det som kommer att bidra till störst utsläpp av samtliga 20 klimattoppmöten (bland annat på grund av de dieselaggregat som förser mötet med el) är en sak, men det märks också på förhandlingarna i sig.

De rika länderna har lovat klimatfinansiering om minst 100 miljarder dollar per år, hittills finns det blott 10 miljarder i FN:s nyinrättade klimatfond, som ska betala ut klimatpengar till världens fattiga.

Jens Holm. Foto: Cornelia Nordström

Länderna har lovat minskade utsläpp och en begränsning av temperaturhöjningen på max 2 grader Celsius, men i dagsläget växer utsläppen och hotar leda till en fyra grader varmare planet vid det här seklets slut. De rika länderna har lovat att föra över miljöteknik till utvecklingsländerna. Men den senaste tekniken är ofta låst i patent och är kostsam att använda för fattiga länder. Indiens utbetalningar av licenser för användandet av teknik har ökat nästan åttafalt de senaste tio åren, bara som ett exempel.

Den senaste knäckfrågan mellan Nord och Syd stavas förluster och skador (loss and damages) och rör hur de fattiga länderna ska få hjälp att hantera de katastrofer som de nu drabbas av som en följd av klimatförändringen. Framtida biståndspolitik står inför enorma utmaningar. Den här frågan är i dagsläget helt låst.

Vi i Sverige vill gärna slå oss för bröstet och peka på miljöbra saker som vårt fjärrvärmenät, relativt välutbyggd kollektivtrafik och att våra svenska utsläpp har minskat med drygt 20 procent sedan 1990. Men det hjälper föga när våra utsläpp i stället har förlagts till Kina och Indien och när varje svensk släpper ut tjugo gånger mer än en invånare i till exempel Bangladesh eller Kenya.

I det här läget behövs det länder som bryter dödläget mellan Nord och Syd. Kan Sverige spela en roll här? Jag tror och hoppas det.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson borde ta strid med bromsklossarna inom EU och mot USA och alliera sig med världens fattiga länder. Hon har profilerat sig i frågan om klimatfinansiering, och det är bra. Men det behövs mer. I-världens massiva teknikövertag måste brytas och utvecklingsländerna måste få tillgång till miljötekniken gratis och i stor skala. Frågan om förluster och skador måste lösas med en tydlig ordning där Nord tar ansvar för sina utsläpp. Och vi behöver självklart minska våra utsläpp långt mer än vad vi hittills gjort.

Skulle Romson lyfta dessa frågor nu under de sista skälvande timmarna skulle det skapa en helt ny dynamik i förhandlingarna. Det handlar om något så ovanligt som att ett rikt land står upp för de fattigas sak.

När du läser detta, fredag, är klimatmötet inne på sin sista dag. Troligen förlängs det över helgen. Vår planet kommer inte att räddas med detta möte, men det finns fortfarande tid kvar till att ta viktiga steg framåt, som kan leda till ett rättvist klimatavtal på klimattoppmötet i Paris nästa år.

Än har Sverige en chans att spela en historisk roll. Är ministern beredd att ta den?

 

Jens Holm (V),
klimat- och miljöpolitisk talesperson

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!