Strandhälls slarvande säger något om politiken

Annika Strandhäll, nybliven S-minister med omskriven privatekonomi.
Foto: OLLE SPORRONG
John Norell, ordförande Fria moderata studentförbundet.
Foto: Tom Samuelsson

Nyheterna kring Strandhälls privatekonomi illustrerar klyftan mellan vad politiker kräver av andra och sedan inte själva lever upp till. Det skadar förtroendet för politiken, skriver John Norell, förbundsordförande Fria moderata studentförbundet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det tog inte lång tid efter att statsminister Magdalena Andersson presenterade sin nya regering innan det avslöjades att Sveriges nya miljö- och klimatminister Annika Strandhäll söks av Kronofogden för obetalda räkningar. Det visade sig att hon haft nio skulder hos Kronofogden de senaste tre åren, men betalningsanmärkningar hos myndigheten som går tillbaka ända till 2013. 

Är detta egentligen så allvarligt? Kanske inte de obetalda räkningarna, men klyftan mellan vad politiker kräver av andra och sedan inte själva lever upp till är ett stort problem.

Strandhäll skulle vara rökt som företagare

Faktum är att enligt rådande regler skulle Annika Strandhäll inte ens få tillstånd att sälja snus i en kiosk, eftersom hon inte lever upp till de krav som ställs på företagare enligt nya tobakslagen från 2019. Det statsråd som lade fram propositionen var dåvarande socialminister Annika Strandhäll. 

Reglerna ändrades för den som vill sälja tobak från att ha en plikt att anmäla till kommunen, till att numera behöva ansöka om ett tillstånd från kommunen. För att kommunen ska ge tillstånd krävs att den sökande ”visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten” och i Folkhälsomyndighetens vägledning understryks behovet att ha ordning i sin ekonomi.

Magdalena Andersson meddelade att hon har fortsatt förtroende för Strandhäll. Hon borde visa Sveriges företagare samma tillit.

Nu är hon åter minister, så risken att hon skulle söka om ett sådant tillstånd är rätt liten – men detta visar på en stor och växande klyfta i samhället. Annika Strandhäll hade troligtvis inte heller fått starta en friskola, för vilket det krävs att man godkänns som lämplig i en ägar- och ledningsprövning av Skolinspektionen. Hon hade sannolikt även haft svårigheter med att få serveringstillstånd för att driva en restaurang. Och att starta ett privat vårdföretag hade troligen inte heller gått, då IVO har haft anmärkningar vid liknande brister.

Skapar frustration

Politik och myndigheter ställer allt hårdare krav och snärjer in företagare i allt fler lagar och regler. Dessutom sker inte alltid tillsyn och kontroll på ett sätt som gör att en företagare på förhand vet vad som gäller. När politikerna själva inte klarar av att leva upp till de krav som ställs på företagare, så är det inte konstigt om frustration och förtvivlan sprider sig.

Vi har sett det med stöden under pandemin. Tillväxtverket har fått stor kritik för långsam handläggning, otydlig information och för att ligga inne med pengar i flera månader trots att de borde betalats ut. Företagen måste däremot rapportera med kort varsel, och med hot om avslag om de gör minsta misstag.

I ett samhälle bör rättigheter och skyldigheter spegla varandra. Ställ gärna krav, men ställ rimliga krav. Och kräv inte av andra vad du inte själv kan ordna. Svårare än så behöver det inte vara. 

Visa företagare samma förtroende, Andersson

Att Strandhäll har varit klantig kring sin privatekonomi bör inte döma ut hennes möjligheter att bli minister, men samma sak bör gälla när det kommer till de krav politiker ställer på entreprenörer och företagare att verka.

Magdalena Andersson meddelade att hon har fortsatt förtroende för Strandhäll. Hon borde visa Sveriges företagare samma tillit.


Av John Norell

Förbundsordförande Fria moderata studentförbundet