Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Strandhäll och Löfven förvanskar sanningen

Stefan Löfven är ute på farlig retorisk mark, skriver Gunnar Strömmer. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT
S-ministern Annika Strandhäll twittrar om att den öppna demokratin hotas. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Gunnar Strömmer är Moderaternas partisekreterare. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

Den svenska liberala demokratin räddas av Januariöverenskommelsen! I alla fall om man ska tro Stefan Löfven och andra ledande socialdemokrater. 

Med detta förvrids inte bara grundläggande parlamentariska och politiska fakta, man ger sig dessutom ut på retoriskt mycket farlig mark, skriver M:s partisekreterare Gunnar Strömmer.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | JANUARIÖVERENSKOMMELSEN. Den 12/1 skrev socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på Twitter att den “öppna demokratin står på spel” om en borgerlig regering skulle bildas och lägga fram sin politik i riksdagen.

Och i en intervju i Svenska Dagbladet häromdagen (11/2) påstod statsminister Stefan Löfven att Sverige med Januariöverenskommelsen nu kan “stå upp för ett samhälle med fria medier och oberoende rättsväsende, själva grunden för den liberala demokratin.”

https://twitter.com/strandhall/status/1084192359955554304

Det antyds alltså att det borgerliga regeringsalternativ som vi moderater förespråkade skulle vara berett att sälja ut grundläggande institutioner för den liberala demokratin. Det är en mycket grov anklagelse.

Att stänga ute SD kan inte vara målet

M har före och efter valet drivit linjen att den logik som ligger bakom både December- och Januariöverenskommelsen är fel. Att stänga ute andra partier kan inte vara det överordnade målet. Vi ville pröva Alliansens politik i Sveriges riksdag. Inte samarbeta eller förhandla med Sverigedemokraterna. Men lägga fram vår politik, och låta alla som vill rösta för den. Om SD ytterst hade visat sig vara beredda att fälla en borgerlig regering med stöd av Socialdemokraterna hade även det varit en viktig upplysning till väljarna.

Alla borgerliga partier drabbades av sådan S-retorik i förra årets valrörelse. Desto mer förvånande att C och L verkar ha glömt det, och nu är med och legitimerar sådana övertramp.

Om något parti hade lagt fram förslag som inneburit angrepp på den liberala demokratin är jag övertygad om att de hade avvisats av en bred majoritet i riksdagen – M hade ställt sig i spetsen för det. Om en borgerlig regering mött ett ultimativt krav med den inriktningen hade den inte vikt sig, utan ställt kabinettsfråga om det hade krävts. Jag förväntar mig att det gäller vilken regering som helst.

 

LÄS MER: Varför behandlar ni inte SD intellektuellt sakligt?

 

S följer ett numera känt mönster när de grovt förvanskar det borgerliga regeringsalternativ som låg på bordet, och inte drar sig för att ifrågasätta M:s demokratiska pålitlighet. Alla borgerliga partier drabbades av sådan S-retorik i förra årets valrörelse. Desto mer förvånande att C och L verkar ha glömt det, och nu är med och legitimerar sådana övertramp.

S problematiska historia

Stefan Löfven blir inte trovärdigare i ljuset av hur S historiskt agerat när frågor om den liberala demokratins konstitutionella skydd varit på agendan. Medan M har drivit på har S inte sällan strävat emot.

I den socialdemokratiska retoriken avfärdades Europadomstolen för mänskliga rättigheter länge som en ”lekstuga” för jurister. Äganderätt, näringsfrihet och rätten att stå utanför föreningar har motarbetats. Det var också en S-regering som en gång i tiden avskaffade den obligatoriska lagrådsgranskningen av regeringens lagförslag – och de borgerliga som återställde den.

Löfven föreslog nyligen att grundlagen bör ändras så att det ska bli svårare för riksdagen att i framtiden avsätta statsministrar och regeringar. Maktdelning – en hörnsten i den liberala demokratin – har aldrig haft en varm anhängare i S.

I det underlag för en borgerlig regeringsbildning, som C och L i januari sade nej till, fanns löften om en ny grundlagsutredning med brett uppdrag att stärka skyddet för människors fri- och rättigheter, göra det svårare att ändra våra grundlagar och stärka Lagrådets roll. Vi listade flera reformer ägnade att bryta den makt som en svensk regering i dag har över domstolarna. Allt i syfte att skapa en starkare rättsstat.

Paketet presenterades av M redan före valet – responsen från S var minst sagt sval.

 

LÄS MER: Bryt regeringens makt över svenska domstolar

 

Löfven vill ändra grundlagen

Medan retoriken blivit allt svulstigare har S efter valet bara varit konkreta i en enda konstitutionell fråga: Stefan Löfven föreslog nyligen att grundlagen bör ändras så att det ska bli svårare för riksdagen att i framtiden avsätta statsministrar och regeringar. Maktdelning – en hörnsten i den liberala demokratin – har aldrig haft en varm anhängare i S.

Vår liberala demokrati förutsätter att både regering och opposition är lojala med systemet. Exempelvis på det sätt som manifesterats i breda grundlagsöverenskommelser och i förra mandatperiodens enighet i konstitutionsutskottet. Det här måste värnas långsiktigt. Inte undergrävas genom retoriska övertramp motiverade av snäva partipolitiska syften.

 

Av Gunnar Strömmer

Partisekreterare, Moderaterna