Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

(S)traffskatt på jobb för ungdomar

SKATTEHÖJARE. Alliansens ekonomiska talesmän anklagar socialdemokraterna för att ilja straffbeskatta jobb för ungdomar.
Foto: Suvad Mrkonjic

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Efter månader av uppskruvade förväntningar på att Socialdemokraternas förnyelse skulle gå från ord till handling i deras ekonomiska vårmotion fick vi i går en första indikation på vad som väntar.

Med tanke på förväntningarna var gårdagens presentation av ett "utbildningskontrakt för unga" en besvikelse. Sin vana trogen kombinerar Socialdemokraterna stora skattehöjningar på att anställa unga med oklara och motstridiga besked om hur Sverige ska få fler riktiga jobb. Dessutom väljer S att bortse från regeringens faktiskt förda politik på utbildningsområdet för att i stället slå in öppna dörrar när det gäller att minska avståndet mellan utbildning och jobb.


Med en närmast kirurgisk precision riktar S skattehöjningar mot dem som står långtifrån arbetsmarknaden. I ett läge där ungdomsarbetslösheten är hög och det ekonomiska läget fortsatt osäkert bekräftar Stefan Löfven och Magdalena Andersson att Socialdemokraterna står fast vid att fördubbla arbetsgivarens avgift för att anställa unga. Totalt vill S höja skatten på att anställa unga med 16 miljarder kronor. Det innebär att trösklarna till arbetsmarknaden höjs och färre unga människor får tillgång till den försörjning, gemenskap och framtidstro som ett arbete innebär. Beräkningar visar att den socialdemokratiska ungdomsskatten hotar 14 000 jobb.

För exempelvis en livsmedelsbutik med 36 anställda, varavtolv stycken är under 26 år, innebär den höjda skatten på unga att lönekostnaderna ökar med 477 900 kronor per år. Det motsvarar drygt en heltidsanställd ung människa. Vem av de unga i denna livsmedelsbutik kommer att behöva betala priset för de socialdemokratiska straffbeskattningarna?


Inte nog med att skattehöjningarna skulle försämra ungas situation på arbetsmarknaden, Socialdemokraterna är också tydliga med vad man vill använda en stor del av pengarna till: mera bidrag. Av de två miljarder i så kallade satsningar som presenterades under gårdagen består cirka en miljard av ökade bidrag i olika former. Resten är utbildningsinsatser. Hur dessa ska utformas, vem som ska ansvara för dem och därmed vilka effekter de faktiskt får är högst oklart. Därmed är det svårt att veta vad de i praktiken kommer att kostar och hur många som berörs.


Dessutom innehåller utgångspunkterna för Socialdemokraternas förslag felaktigheter. De svepande påståendena om att alliansen skurit ned satsningarna på vuxenutbildning stämmer inte. År 2006 lade den dåvarande socialdemokratiska regeringen drygt 5,6 miljarder på vuxenutbildning. År 2011 satsade Alliansregeringen 7,5 miljarder kronor. Vi har bland annat utvecklat Yrkesvux och skapat Lärlingsvux. För att stärka kopplingen mellan skola och arbete har vi dessutom skapat lärlingsutbildningar på gymnasienivå. Det totala antalet elever som får vuxenutbildning genom Komvux har ökat för andra året i rad.

Socialdemokraternas förslag om ett så kallat utbildningskontrakt finns delvis redan. Den som är under 25 år och saknar gymnasieutbildning kan redan nu ta del av en studiemotiverande insats genom Folkhögskolan. Satsning och stöd erbjuds från första dagen personen i fråga kommer till Arbetsförmedlingen. Det är just därför märkligt att ett parti som säger sig värna kopplingen mellan utbildning och jobb fortsätter att vara emot införandet av den lärlingsprovanställning för unga under 23 år, som förbereds.


För alliansen är kampen mot ungdomsarbetslösheten och för bättre utbildning central. Att alltför många ungdomar är arbetslösa och att alltför många avslutar gymnasiet utan fullständiga betyg. Vi fortsätter genomföra en lång rad åtgärder på området och inser också vikten av nya reformer. Trösklarna mellan skola och arbetsmarknad, och in på arbetsmarknaden måste sänkas.



ANNA KINBERG BATRA 

PER ÅSLING 

CARL B HAMILTON

ANDERS SELLSTRÖM


Anna Kinberg Batra, M, är ordförande och Per Åsling, C, Carl B Hamilton FP, och Anders Sellström, KD, ledamöter i finansutskottet.