Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Straffskatt på husbilar förstör ”swemestern”

Tomas Haglund, ordförande i Husvagnsbranschens riksförbund.
Börje Svärdström, ordförande i Caravan club.Foto: Ahrena Media AB
Peter Jansson, tillförordnad vd för Svensk camping.Foto: Niklas Maupoix

Skatten för en liten husbil som körs 700 mil per år är dubbelt så hög som för en långtradare som rullar 10 000 mil.

Det är både orättvist och kontraproduktivt, skriver Tomas Haglund, Peter Jansson och Börje Svärdström, representanter för husvagns- och campingbranscherna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Under 2019 införde Sverige och Storbritannien som enda EU-länder beräkning av fordonsskatt för husbilar (personbil klass II) enligt körcykeln WLTP. 

Detta resulterade i att fordonsskatten för nyregistrerade husbilar sköt i höjden och blev oproportionerlig.

I Sverige passerade de mest populära modellerna med råge skatt på 30 000 kronor per år under de tre första åren.

Efter att ha konstaterat att det rekordhöga skatteuttaget var mer till skada än nytta röstade det brittiska parlament i mars för att skrota skatten ögonblickligen.

Kvar står nu Sverige som enda EU-land där man straffskattar bort husbilen från marknaden.

Kontraproduktiv skatt

Övriga EU-länder har inte ens haft en tanke på att inför WLTP även för husbilar, utan tar hänsyn till husbilens särart som ett fordon i första hand avsett att bo i. 

Att Sverige valt att stå kvar vid den beräkningsmodellen blir än mer märkligt när det råder politisk enighet kring att den nya husbilsskatten både är orättvis och kontraproduktiv. 

Ett jämförelsevis klimatsmart och hållbart semesteralternativ, vilket husbilen är för barnfamiljen, sätts på undantag.  

Även finansminister Magdalena Andersson (S) konstaterar ”att kritiken har varit relevant” när hon tillsatte en utredning kring förenklade villkor för av- och påställning av husbilar i november ifjol.

Coronapandemin har medfört att intresset för husbilar ökat i år, när många väljer att fira ”swemester” hellre än att ta flyget utomlands

Men i februari grusades stora delar av hennes förhoppningar på grund av juridiska och systemtekniska begränsningar hos Transportstyrelsen.

Nu står vi där med ett utredningsförslag som inte är mer än en tummetott, där orättvisan består när körcykeln WLTP fortsatt ska ligga till grund för skatteuttaget.

Skatten för en liten husbil som körs knappt 700 mil per år i snitt är dubbelt så hög som för en 16 tons långtradare som rullar 10 000 mil eller mer per år.

I år ska vi fira semester på hemmaplan: ”swemester”.

I elva månader har många slitit i väntan på semestern i ”Rullebo”, den allt populärare husbilen.

Långt ner på politiska agendan

Mobilt boende har en poäng tack vare sin flexibilitet – det driver på lokal tillväxt och i många glesbygdskommuner är besöksnäringen avgörande för att människor ska kunna bo kvar.

Husbilsskatten bör ses som en fråga om stad och land, där människor på landsorten drabbas hårt av politiska beslut som fattats i huvudstaden. 

I Sverige finns flest husbilar per capita på Gotland, med 258 bilar per 10 000 invånare.

Siffran för Stockholms län är 43 per 10 000 invånare. 

Kan det vara därför husbilsskatten hamnar långt ner på den politiska agendan?

Intresset för husbil ökar

Låt oss säga att alla fritidsbåtar i Stockholms skärgård skulle tvingas betala en farledsavgift som skulle sättas efter det absolut största handelsfartyg som kan tänkas segla in till Stockholms hamn? 

Då skulle det nog gå undan att ta bort orättvisan.

Coronapandemin har medfört att intresset för husbilar ökat i år, när många väljer att fira swemester hellre än att ta flyget utomlands.

En bra lösning, inte bara av smittskyddsskäl. 

Men på grund av den missriktade husbilsskatten kan köpet av en ny husbil få stå tillbaka till förmån för en begagnad, med sämre miljö- och trafiksäkerhetsprestanda och som dessutom importerats från utlandet. 

I det scenariot går staten även miste om värdefulla momsintäkter.

Två möjliga lösningar

Enligt oss som driver kampanjen Husbilskampen finns det två vägar att gå:

Husbilarnas genomsnittliga körsträcka är betydligt kortare än för övriga dieselfordon. Skattens storlek anpassas därför till den genomsnittliga årskörsträckan för fordonsformen.

• Eftersom det deklarerade Co 2-utsläppet enligt WLTP inte är helt representativt för husbilen så tas beräkningsmodellen bort. En rimligare lösning skulle vara att som för tunga fordon använda skatteuttag baserat på totalvikt i stället. 

Inget av de robusta alternativen ovan skulle ha någon negativ inverkan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 

Snarare skulle det stimulera hållbar tillväxt – i hela Sverige.

Trevlig swemester!

 

Av Tomas Haglund

Ordförande i Husvagnsbranschens riksförbund

Peter Jansson

Tillförordnad vd för Svensk camping

Börje Svärdström

Ordförande, Caravan club