Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Straffet mot Marias mördare är ett hån

MISSNÖJD MED DOMEN. Saga Lönnelid är syster till Maria Barin Aydin, som mördades av sin lillebror i Landskrona i april förra året. Broderns straff, fyra års sluten ungdomsvård, står inte i proportion till brottets karaktär, skriver Saga Lönnelid. Bilden är från rättegången i tingsrätten. Foto: Ludvig Thunman

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Hovrätten ändrade straffet för mordet på Maria Barin Aydin, som mördades av sin egen bror i Landskrona 2012. Maria hade då länge varit aktuell hos socialtjänsten och socialstyrelsen riktade skarp kritik i fråga om socialtjänstens hanterande av fallet. Maria tillskrevs en ungdomsrelaterad problematik, när hon sökte hjälp och stöd mot hedersrelaterade hot om våld.

Maria levde i Sverige, men innan det hade hon lyckats fly från ett tvångsäktenskap i hemlandet. Trots vetskapen om det, hanterade socialtjänsten ärendet som ungdomsrelaterad problematik. I kritikrapporten nämns hur Maria haft svårt för att underordna sig familjens regler och normer. I Sverige behöver vi inte underordna oss hederskulturens normer.

Samhället svek den hjälpsökande Maria, det framgår tydligt och klart av kritikrapporten, och det framgick tydligt och klart av domen som tingsrätten meddelade.

 

Det material som hovrätten fått till sig, visar hur det hela handlar om en avrättning, de över 100 stickskadorna vittnar om något som kan liknas vid en slakt. Det konstateras också, att Maria måste ha känt en kraftig smärta och upplevt en stark dödsångest. Det kan knappast ha handlat om en impulsiv handling, med vetskapen om broderns tidigare hotelser och våldshandlingar, allt ursprunget i broderns åsikter om Marias sätt att leva. Hovrätten konstaterar också att det är så, de släpper inte det hedersrelaterade motivet till mordet, utan konstaterar att det handlar om just ett hedersmord. Men sen sker någonting, Maria sviks igen. Mördaren får inget straff.

Brodern, som konstaterats ha utfört dessa handlingar, får 500 kronor att betala till Brottsofferfonden och fyra års sluten ungdomsvård.

Trots de konstaterat grymma handlingarna, det brutala mordsättet, att det inte förekommit någon provokation, det konstaterade hedersrelaterade motivet: fyra års sluten ungdomsvård och 500 kronor att betala. Så värderades Marias liv av hovrätten.

 

Urban Jansson, den dömda broderns försvarsadvokat, säger i Svenska Dagbladet den 7 maj:

"Jag är glad över att man slår fast att barn inte ska sitta i fängelse. "

Här håller inte jag med alls. När barn kan begå grymma brott, brott som visar hur samhällets värderingar och den egna förmodade empatiska förmågan helt ställts ur spel i skuggan av kollektiva värderingar, kan barnet ses som en vuxen.

Det aktuella barnet i det här fallet tog på sig en vuxens ansvar, att återupprätta familjens heder, varpå mördaren måste kunna ses som en vuxen i rätten, och brottet skall avgöra straffutmätningen, inte ungdomens ålder. I realiteten, med avdragen för tid i häkte, kommer Marias mördare, min bror, snart att vara fri.

 

Det samhället måste se, och agera på, är brottets karaktär.

Min syster gick en särledes grym död till mötes, av en gärningsman som hon borde haft en nära relation till. Denna relation ledde till en död vi inte kan ens föreställa oss hur det måste vara att möta.

Beslutet, att sätta familjens heder före Marias rätt att leva, togs enligt vuxna värderingar och tankar. Då måste en dom med påföljande straffmätning också återspegla detta, allt annat är att svika Maria en gång till.

 

Saga Lönnelid

ledamot i Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime och syster till den mördade Maria Barin Aydin.