Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stoppa utländska uppköp av samhällsviktiga företag

Risken är överhängande att samhällsviktiga företag i kris kan köpas upp av aktörer från auktoritära länder som Kina, skriver M-debattörerna. På bilden Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping.Foto: WU HONG/TT
Pål Jonsson (M), försvarspolitisk talesperson.Foto: MODERATERNA
Jessika Roswall (M), Europapolitisk talesperson.Foto: FREDRIK WENNERLUND
Hans Wallmark (M), utrikespolitisk talesperson.Foto: SVEN LINDWALL

Flertalet länder skyddar företag som bedriver säkerhetskänslig eller samhällsviktig verksamhet. Det är inget konstigt eller aggressivt i det. Det hög tid att även Sverige får motsvarande möjlighet, skriver Pål Jonsson, Jessika Roswall och Hans Wallmark (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Coronakrisen har slagit hårt mot Sveriges och Europas ekonomier. Det är inte bara företag som går i konkurs och människor som förlorar sina jobb. De nya säkerhetshoten som kommer i spåren av krisen måste också hanteras. Risken är överhängande att samhällsviktiga företag i kris kan köpas upp av aktörer från auktoritära länder som Kina. Moderaterna föreslår därför att det så snabbt som möjligt införs ett regelverk som gör att sådana investeringar eller uppköp vid behov kan stoppas. 

Sverige saknar kontrollfunktion

Sverige saknar i dag ett nationellt regelverk och en kontrollfunktion för att kunna granska och vid behov stoppa utländska direktinvesteringar som hotar vår säkerhet. Det är både märkligt och oroväckande – särskilt utifrån att Sverige ligger i teknologisk framkant på många områden och har företag som är av stort intresse för utländska aktörer.

Det handlar om att köpa upp spetsteknologier, men även om att genom investeringar få inflytande över samhällsviktig infrastruktur som hamnar och järnvägar.

Problemet är inte nytt. Redan efter finanskrisen 2008 blev många europeiska företag föremål för utländska direktinvesteringar och den trenden har fortsatt. Att utländskt kapital investeras i Sverige och Europa är inte dåligt, snarast tvärtom, men vi behöver en funktion som kan granska de investeringarna görs för att identifiera de fall som innebär risker.

Svenska staten var inblandad

Ett uppmärksammat exempel var när tre svenska företag som tillverkar halvledare 2018 såldes till bolag med kopplingar till den kinesiska militären. Slående i sammanhanget var att den svenska staten var inblandad i två av försäljningarna. Det handlar om att köpa upp spetsteknologier, men även om att genom investeringar få inflytande över samhällsviktig infrastruktur som hamnar och järnvägar. Det är investeringar som även skapar politiskt inflytande och beroendeförhållanden.

EU började på allvar arbeta med frågan 2018 genom att stärka informationsutbytet mellan medlemsländerna när det gäller investeringar. EU har i samband med den rådande coronakrisen gått ut med riktlinjer gällande utländska direktinvesteringar och uppmanat medlemsländerna att använda befintliga regelverk, eller att anta ny lagstiftning i länder som Sverige där det inte finns regelverk. Det finns också förslag på att EU ska kunna bidra med kapitaltillskott till behövande företag.

Vår motion röstades ned

Även Moderaterna lyfte frågan 2018 då vi pekade på behovet av att Sverige inför ett nationellt regelverk och pekar ut en myndighet som skulle kunna ha ansvar för granskningen. Vi lade en motion på riksdagens bord samma år, men vi fick då inte tillräckligt gehör för vårt förslag.

Nu är frågan brinnande akut och åtgärder krävs omedelbart om vi ska kunna värna vitala svenska intressen. Moderaterna föreslår därför att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utses till den myndighet som får ansvar för investeringsgranskningen, en uppfattning som delas av den utredning som analyserar frågan. Den utredningen kommer dock att presentera sin slutrapport först i november 2021, vilket är alldeles för sent.

Regeringen måste agera omgående

Vi föreslår även, att den redan existerande lagen om produkter med dubbla användningsområden kan kompletteras för att utgöra ett temporärt regelverk som ISP skulle kunna stödja sig på. Dessa förslag har Moderaterna fört fram i riksdagen och flera andra partier, inklusive Socialdemokraterna, har ställt sig positiva till vårt initiativ.

Flertalet länder, även Kina, har lagstiftning på plats, för att skydda företag som bedriver säkerhetskänslig eller samhällsviktig verksamhet. Det är inget konstigt eller aggressivt i det. Det hög tid att även Sverige får motsvarande möjlighet. Regeringen måste agera omgående i frågan.

 

Av Pål Jonson (M)

Försvarspolitisk talesperson

Jessika Roswall (M)

Europapolitisk talesperson

Hans Wallmark (M)

Utrikespolitisk talesperson