Stenevis egen politik kräver mycket cement

Bostadsminister Märta Stenevi (MP).
Foto: JESSICA GOW/TT
Daniel Liljeberg, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund.

Vindkraft, höghastighetståg och flerbostadshus. Alla kräver de betong – men detta byggmaterial vill Märta Stenevi (MP) reglera bort på grund av hög klimatpåverkan.

Vill man göra en ärlig klimatinsats i bostadssektorn bör man underlätta för byggandet av fler småhus i trä, skriver Daniel Liljeberg, Villaägarna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Bostadsminister Märta Stenevi (MP) krävde för några dagar sedan att svensk byggbransch måste ställa om från beroendet av cement och att den har en ”byggtradition som är väldigt cementberoende”.

Detta sägs av en minister vars parti arbetar för en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens nationella plan för vindkraften handlar det om inte mindre än 4165 vindkraftverk. Vart och ett behöver ett fundament på ca. 550 kubikmeter betong och stålarmering. Samma parti vill bygga en höghastighetsjärnväg genom Sverige vilket också kräver betong.

Det förefaller osannolikt att svensk byggbransch på kort tid skulle kunna hitta ett hållfast alternativ till betong. 

Flerbostadshus favoriseras hårt

Inom ministerns eget område – bostadspolitiken, arbetar Miljöpartiet hårt för flerbostadshus. Som stadsbyggnadskommunalråd i Malmö arbetade Märta Stenevi för förtätning och byggande på höjden. Byggandet av flerbostadshus subventioneras av staten med tre miljarder kronor per år vilket Miljöpartiet brukar framhålla som ”sin” reform. 

Av de 54 500 bostäderna som byggdes 2020 var endast 20 procent småhus. Det går helt i otakt med vad svenska hushåll faktiskt önskar.

Det tål att tänka på när man hårt favoriserar flerbostadshus att ungefär 50 procent av en bostadsbyggnads koldioxidutsläpp över 50 år sker under byggstadiet enligt studien ”Byggandets klimatpåverkan” (Nr B 2260) från IVL Svenska Miljöinstitutet. Höga flerfamiljshus av betong är inte särskilt miljövänliga även om de möjligen minskar behovet av transporter.

Även om det finns exempel på flerbostadshus med många våningar som är byggda med trästomme så är det allra vanligaste att flerbostadshus byggs med betongstomme.

Vindkraft, höghastighetståg och flerbostadshus. Alla kräver de betong men detta byggmaterial vill Märta Stenevi alltså reglera bort på grund av hög klimatpåverkan.

Satsa på småhus i trä

En boendeform som kräver betydligt mindre betong är småhus och i synnerhet de som är byggda av trä. Småhus i trä fungerar som så kallade kolsänkor, då trä absorberar och binder koldioxid från atmosfären. Vill man göra en ärlig klimatinsats i bostadssektorn bör man därför underlätta för byggandet av fler småhus i trä. Det är för övrigt något som svensk byggindustri är exceptionellt duktig på. Det är dessutom i småhus som 75 procent av hushållen helst vill bo.

Att underlätta byggandet av småhus i trä vore en klimatinsats, menar Daniel Liljeberg.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/IBL

Motargumentet blir då att småhusområden inte är transporteffektiva. Detta påstås senast i Märta Stenevis egen utredning (Stärkt planering för en hållbar utveckling SOU 2021:23) som mycket riktigt vill se ökad förtätning och ha bort privatbilism trots elektrifieringen av fordonsflottan. 

Politiken i otakt med folkviljan

Motarbetandet av småhus från politisk nivå och subventionerandet av hyresrättsbyggande har fått effekt. Av de 54 500 bostäderna som byggdes 2020 var endast 11 000 småhus – dvs 20 procent. Det går helt i otakt med vad svenska hushåll faktiskt önskar. Mycket riktigt stiger priserna på småhus på grund av hög efterfrågan och brist på småhus. 

Prisökningarna leder i sin tur till ökade taxeringsvärden och stigande fastighetsskatt. En skatt som är djupt orättvis då ett enkelt klimatsmart småhus i trä värt 1,5 miljoner kronor innebär 8524 kr i fastighetsskatt medan en lägenhet för 5 miljoner innebär 1459 kronor i skatt. Den småhusägare som förbättrar sitt hus så att det blir mer klimatsmart höjer också sitt taxeringsvärde – och får högre skatt.  

Dessa saker borde bostadsministern fundera över snarare än att försöka reglera bort betong. 


Av Daniel Liljeberg

Samhällspolitisk chef, Villaägarnas riksförbund