Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stämmer det att folkhemmet raseras?

Svenska och internationella ekonomer har i många år riktat hård kritik mot hyresregleringar, skriver Nils-Eric Sandberg.Foto: LARSERIC LINDEN
Nils-Eric Sandberg är tidigare ledarskribent i DN med bostadspolitik som specialitet.

Debattörerna från Hyresgästföreningen hävdar att folkhemmet raseras – men underbygger inte sin vredesartikel med några beräkningar. 

Här kommer relevanta siffror som jag tagit fram med grundliga studier, skriver Nils-Eric Sandberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. ”Nu växer vreden mot orättvisorna” skriver två styrelseledamöter i Hyresgäströrelsen, Christina Abrahamsson och Kristofer Lundberg. Med ”orättvisor” avser de främst att hyresregleringen ska slopas för nyproduktionen, och att värnskatten slopas.

De underbygger inte sin vredesartikel med några siffror. Här kommer relevanta siffror som jag tagit fram med grundliga studier.

Svenska och internationella ekonomer har i många år riktat hård kritik mot hyresregleringar. Det svenska undantaget ska enbart gälla nyproduktionen som är mindre än 1 procent av hela beståndet.

Byggandet föll med regleringen

Vår första hyresreglering infördes 1917 som krisåtgärd under första världskriget. Byggandet föll snart till 5 000 lägenheter per år. 1923 slopades regleringen, med en rösts övervikt i riksdagen. Därefter ökade byggandet, till 10 000 lägenheter 1925 och till drygt 35 000 år 1935.

1939 kom ett nytt världskrig och därmed en ny hyresreglering. Hitler fick ett stort inflytande över svensk bostadspolitik. Om vi gör ett index på förändringen hyror/löner, och sätter 1942 till 100, finner vi att hyrorna 1975 stigit till 370 och lönerna till 1 600. Som andel av inkomsterna föll alltså hyrorna. Lönsamheten av att bygga hyresrätter minskade alltså.

Låg inflation försvårar

Nu blir det värre för fastighetsägarna. Länge hade vi en inflation på ca tio procent om året. Eftersom lån och räntor inte var indexreglerade fungerade inflationen som en automatisk avskrivning av skulder. Därmed kunde fastighetsägarna klara av hyra ut med förlust i början. Nu är inflationen helt borta, och kommer inte tillbaka inom överskådlig framtid. Initiala förluster blir därmed permanenta. Risken för investeringar i hyreshus har därmed ökat markant. Detta är ett faktum som måste tas med i lönsamhetskalkyler för hyreshusbyggande.

Som en särskild orättvisa som ska ”rasera folkhemmet” nämner de två från hyresgäströrelsen att värnskatten ska slopas. Men de nämner inga siffror. Först: Socialdemokraterna införde värnskatten som en tillfällig skatt, för 25 år sedan. När den slopas försvinner 2,38 promille av de totala skatteintäkterna. Och trots denna ”rasering av folkhemmet” ökar de totala skatteintäkterna 2018–2020 med 108 miljarder kronor. Allt enligt beräkningar på siffrorna i budgeten.

 

Av Nils-Eric Sandberg

Fd ledarskribent i DN med bostadspolitik som specialitet