Är det okej om en vuxen kvinna klär sig i flickkläder och vill bli smiskad på rumpan? Är analsex och gruppsex acceptabelt? Swingersklubbar, partnerbyten, sexleksaker, rep, fotfetischism, wetsex och lekar där både smärta och dominans ingår som vanligt förekommande attribut? Detta är bara några exempel på vad som brukar anföras som sexualitet som inte är ”sund”. Det sunda, enligt moralisterna, är man och kvinna, anständigt nakna ihop, helst i missionärsställning, med samtidigt orgasm för att ingen ska bli kränkt.
Sommarens sexual- och kvinnofientliga utspel började i Almedalen med #porrfritt och fortsätter med debattartikel signerad Zozan Inci, som är ordförande för ROKS (Riksorganisation för Tjej- och Kvinnojourer i Sverige). ROKS arbetar mot kvinnovåld och det är välbehövligt och bra. Porrutspelet däremot är både skadligt och genant.
Det är komplicerat med kvinnlig sexualitet. Aldrig blir uppdelningen madonna och hora så tydlig som när somliga organisationer, som kallar sig feministiska, rider till kvinnooffrens undsättning. Man blandar friskt ihop päron och äpplen i ytterst godtycklig heteronormativ anda, md sura könsroller från 50-talet i öppen dager. Ett duktigt samhälle står på önskelistan, där man aldrig tänder på något som skulle kunna vara opassande, och där en präktig kvinna aldrig någonsin skulle vilja bli kallad hora. Bara en sån sak! Man säger sig värna om kvinnor, men de som valt att arbeta med sex stöts ut och misstänkliggörs. För dem finns ingen plats i den vänstertonade kvinnliga gemenskapen. Istället smutskastas och idiotförklaras starka kvinnor och pekas ut som värnlösa offer.
Tongångarna känns igen från kommunistiska samhällens individutplånande kollektivtänk. Du förstår helt enkelt vad som är bra för dig, lilla vän, men åsiktspoliserna lär dig strax vad som är tillåtet.
Låt mig förtydliga: Våld och övergrepp, trafficking och misshandel är aldrig okej. Det finns stora delar av porrbranschen som kräver sanering, såväl hetero- som homoporren (bögars och transpersoners väl och ve lyser alltid med frånvaro i vänstermaffians retorik). Men att frånta vuxna människor ansvaret för sin sexualitet är aldrig lyckats. Jämställdhet uppnås inte med att känslolivet konformiseras och stryps. Tvärtom.
Frågan är bara vilken tjänst ROKS tror att man gör oss kvinnor som i decennier kämpat för att vår sexualitet, oavsett hur den ser ut, ska vara godkänd för omvärlden och inte minst för oss själva?
Kvinnlig kåthet talas det fortfarande mycket tyst om. En fin flicka är 2015 inte en savande hynda. Och råkar hon vara det, är det troligen ett resultat av att patriarkatet sen barnsben knullat henne i röven. Kåtheten och det sjukliga intresset för porr är i själva verket posttraumatisk stress, som bäst dövas genom självskadebeteende. Något som givetvis passar en aggressiv, sexuellt förvildad heteroman, som snabbt vet att utnyttja den stackars kvinnas belägenhet.
Som sexrådgivare kommer jag ofta i kontakt med kvinnor i alla åldrar som både älskar porr, som frivilligt njuter av det som ROKS kallar ”förnedringssex”, som gillar att både dominera och domineras, och som faktiskt upplevde viss befrielse när skildringen av BDSM (hur amatörmässigt klumpig den än var) blev mer accepterad tack vare Fifty Shades of Gray.
Nu ska alltså sexualiteten in i skamvrån igen, som om detta skulle hjälpa oss att uppnå jämställdhet? ROKS borde syssla med det de är bra på, att driva kvinnojourer, och i övrigt ge fan i att lägga sig i folks sexliv.
Katerina Janouch
Författare och relationsexpert
