Alen Musaefendic: Republika Srpska heter inte Republika Mångfald av en anledning. Dess grundare, Radovan Karadzic och Ratko Mladic är för närvarande under rättegång i Haag för bland annat folkmord. Foto: Hampus Andersson
Alen Musaefendic: Republika Srpska heter inte Republika Mångfald av en anledning. Dess grundare, Radovan Karadzic och Ratko Mladic är för närvarande under rättegång i Haag för bland annat folkmord. Foto: Hampus Andersson

Srebrenica: Jag har varken glömt eller förlåtit

Publicerad

Serbiens president försöker sopa folkmordet i Srebrenica under mattan. Sådan är planen: mörda, begrava, gräva upp, gömma, cementera, ljuga och låta glömskan sköta resten, skriver skribenten och debattören Alen Musaefendic.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

För 20 år sedan, den 11 juli 1995, avrättades 8372 pojkar och män i Srebrenica för att bereda väg för ett Storserbien, ett nationalistiskt projekt som premierar renhet: etnisk, religiös, ideologisk. Minneshögtiderna hålls i hela världen, artiklar och dubiösa politikeruttalanden avlöser varandra. På några få ställen är det helt tyst. Ett av dem är scenen för brottet, också kallad Republika Srpska. Där ligger Srebrenica och Potocari, och i jorden ligger dess muslimska befolkning.

Republika Srpska heter inte Republika Mångfald av en anledning. Dess grundare, Radovan Karadzic och Ratko Mladic är för närvarande under rättegång i Haag för bland annat folkmord. Vid senaste sittningen kallade Mladic ett vittne för en ljugande turkjävel, och domaren för björn -”medvjed”, en lokal förolämpning som simultanöversättaren måste ha hakat upp sig på. Slobodan Milosevic, Jugoslaviens Putin, dog i samma fängelse innan domen avkunnats. Detta är ett arv som efter tjugo år värnas med stolthet, inte minst av Serbiens sittande president Aleksandar Vucic som vill döpa en gata i Belgrad efter Ratko Mladic, som ville ”mörda 100 muslimer för varje serb”.

 

På Storbritanniens initiativ har en resolution om Srebrenica tagits fram för FN:s säkerhetsråd att anta lagom till den 11 juli. Det brittiska utkastet har inte offentliggjorts, men läckor ger tillkänna att ordet folkmord nämns. Däri ligger skandalen. Omedelbart igångsattes en öppen lobbyingkampanj för att stoppa resolutionen, av två aktörer som mest av alla borde ha välkomnat den som ett steg i en försoningsprocess de säger sig eftersträva. Republika Srpskas president Milorad Dodik åkte av gammal vana till Ryssland för att försäkra sig om den ryska presidenten Vladimir Putins veto i säkerhetsrådet. Dodik brännmärkte resolutionen som ”en attack mot serber”, och den ryske utrikesministern Sergey Lavrov nöjde sig med att kalla den ”antiserbisk”.

Folkmordet i Srebrenica har bortom varje rimligt tvivel bevisats och fastslagits av den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Men Ryssland och Serbien anser att ordet folkmord är ”splittrande”, ett ord som de har raderat i ett eget utkast. Jag påminns om den tragiska dagen i Visegrad, den 23 januari 2014. En kolonn serbiska poliser eskorterar en man med slipmaskin. Framför ögonen på offren äntrar han den muslimska gravplatsen och går fram till minnesstenen i syfte att slipa bort ett ord – folkmord.

 

Den 7 juli 2015, fyra dagar innan tjugoårsceremonin, förklarade Serbiens president triumferande att Srebrenicaresolutionen är stoppad. ”Försoningen” kan därmed fortsätta ostört. Han spottar offren i ansiktet och förväntar sig en kram tillbaka. Folkmordsförnekelse och historierevisionism blandas med vädjanden om bättre grannsämja.

Politiken har inte ändrats sedan Milosevic. Retoriken är mindre ämnad till att förmedla information och mer till att hantera omvärlden. Därför kan Serbien stå först i tur till ett EU-medlemskap och förbli Putins förlängda arm.

 

Maskirovka är en rysk militärterm som ger vilseledning och lögner en positiv klang. Det är också en politisk skola med säten från Kreml till Belgrad och vidare till min hemstad Banja Luka. Därifrån fördrevs jag under vapenhot. Aleksandar Vucic förnekar det. Han förnekar också att Banja Luka är min hemstad. Han vill helst att jag glömmer hela saken och går vidare i livet. Sådan är planen: mörda, begrava, gräva upp, gömma, cementera, ljuga och låta glömskan sköta resten. Jag varken kan eller vill glömma. I stället lovar jag att göra Banja Luka till min hemstad igen.

Alen Musaefendic

skribent, debattör och bosnisk muslim

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag