Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sommaren är kort – men köerna till BUP desto längre

Under den färgglada Prideflaggan ryms inte bara glädje utan också många unga HBTQ-personer som köat alldeles för länge för att få hjälp från Barn- och ungdomspsykiatrin, skriver Ebba Busch Thor, partiledare i KD och Martin Hallander, ordförande i KDU. Foto: SHUTTERSTOCK
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Foto: JOHAN JEPPSSON / IBL
Martin Hallander, förbundsordförande KDU.

Unga HBTQ-personer löper större risk än andra unga att drabbas av psykisk ohälsa och är extra utsatta för de långa väntetiderna till Barn- och ungdomspsykiatrin. Detta kommer att vara en högprioriterad fråga för oss framöver, skriver Ebba Busch Thor, partiledare, KD, och Martin Hallander, ordförande, KDU.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sommaren är inte bara bad och solsken. Det är också den tid på året då sjukvården är som mest svårtillgänglig. Köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är ett av de tydligaste exemplen. Just nu har en av tre sökande inte fått en första bedömning ens inom trettio dagar – en evighet för en ung människa som lider av till exempel självmordstankar, ätstörningar eller depression.

Det är uppenbart att grupper som är så särskilt utsatta också kräver särskilda insatser.

En grupp som drabbas särskilt hårt av detta är unga HBTQ-personer. Skälet är att den gruppen redan från början löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har konstaterat att en fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna har försökt ta livet av sig. Att nitton procent av homo- och bisexuella i åldrarna 16 till 25 har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen – dubbelt så hög andel som bland heterosexuella.

Transpersoner särskilt utsatta 

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd rapporterade redan 2015 att unga HBTQ-personer löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression, ångest eller missbruk, jämfört med heterosexuella i samma ålder. Transpersoner är särskilt utsatta. För dem är risken för ångest och depression fem till sex gånger så hög.

Vi kristdemokrater vill angripa denna problematik från två håll.

För det första är det för oss uppenbart att grupper som är så särskilt utsatta också kräver särskilda insatser. Mycket talar för att stigmat kring exempelvis könsdysfori, alltså att den upplevda könsidentiteten inte överensstämmer med den biologiska, utgör en stor andel av grunden till ohälsan. Att utsättas för någon form av förnedrande behandling, eller den ständiga rädslan för att utsättas för förnedrande behandling, gör villkoren för en redan utsatt grupp än värre.

Det här fenomenet, som ibland kallas minoritetsstress, behöver mötas med kunskapsutveckling. På många håll har det gått framåt. I dag uppger 98 procent av svenskarna att homosexuella män och kvinnor bör få leva sina liv som de själva önskar.

Ökad kunskap och kortare köer

Antalet hatbrott kopplade till sexuell läggning har dessutom halverats de senaste tio åren. Men kunskapen om transpersoners villkor behöver öka, även inom skola och sjukvård. Flera studier visar att kunskaps- och attitydarbete ger resultat. Unga HBTQ-personers psykiska hälsa förbättras när omgivningens syn på dem förbättras.

För det andra måste vi hantera de sjukvårdsproblem som inte är specifika för HBTQ-personer, men som genom deras utsatthet ändå drabbar dem särskilt hårt. Det för oss tillbaka till de ringlande köerna till bland annat BUP. Vi kristdemokrater har i flera år sagt att landstingen inte kommer att kunna lösa köproblemen. De regionala skillnaderna är orimliga. I Stockholm får 89 procent en första bedömning inom trettio dagar, i Jämtland-Härjedalen är siffran 45 procent och i Västernorrland 32 procent.

Sommaren är värst

Och dessa siffror, som är de senast redovisade, gäller april 2019. Somrarna, när klinikerna hankar sig fram med semesterbemanning, är alltid värre.

Så kan det inte få fortsätta. I synnerhet inte när vi vet hur viktigt det är att unga personer med psykisk ohälsa fångas upp snabbt och effektivt. Kristdemokraternas besked är därför att ungas psykiska hälsa, och i synnerhet unga HBTQ-personers psykiska hälsa, kommer att vara högprioriterad för oss framöver.

Ungdomens somrar går inte i repris och ska kunna avnjutas – av alla.

 

Av Ebba Busch Thor

Partiledare Kristdemokraterna

Martin Hallander 

Förbundsordförande KDU