Södertäljes kommunalråd Anders Lagos. Foto: Cornelia Nordström
Södertäljes kommunalråd Anders Lagos. Foto: Cornelia Nordström

Södertälje kan inte ta emot fler flyktingar

Publicerad
Uppdaterad
I torsdags talade Anders Lago, kommunalråd i Södertälje, inför den amerikanska kongressen. "Jag skäms över att USA inte tar större ansvar för de irakiska flyktingarna", sa Barack Obama som berömde Sverige. Aydin Özkaya, socialdemokrat i Södertälje, beskriver problemen för flyktingar som sökt sig till kommunen. Han skriver: Lagen om Eget Boende - som ger asylsökande rätt till ersättning för att bo var de vill - låser fast människor i segregation. Flyktingar i Södertälje klarar sig med endast sitt eget språk från morgon till kväll.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Södertälje, där jag bor och arbetar, är som bekant en av de kommuner i landet som har tagit emot flest flyktingar under de senaste åren. Vår stad har 83 642 invånare. År 2007 tog vi emot 1 268 flyktingar. Det innebär att 1,6 procent av kommunens befolkning anlände från Irak förra året.
Enbart min kommun har tagit emot fler flyktingar från Irak än USA och Kanada tillsammans. Paradoxalt nog trots att USA - ett enormt mycket större land än Sverige - var det land som startade det krig som människor nu flyr ifrån. I veckan åkte min partikamrat tillika kommunalrådet Anders Lago (s) åka till USA för att berätta om vårt flyktingmottagande för den amerikanska kongressen.
Att Södertälje och dess höga flyktingmottagande under den senaste tiden flitigt debatteras har undgått få. Men alltför många debattörer glömmer bort hur verkligheten ser ut.
Den fråga vi bör ställa oss är vad ett mottagande av 1 268 nya invånare, i en kommun som dessutom tidigare tagit emot många flyktingar, innebär för flyktingarna själva.


Problemet är inte antalet irakiska flyktingar som kommit till Sverige. Vi kan och ska hjälpa till genom en generös flyktingpolitik.
Bekymret är i stället att de kommer till så få orter. Det är en konsekvens av den omdiskuterade lagstiftning som i dag ger asylsökande och flyktingar rätt att bosätta sig i den kommun som de själva önskar. Den lagen är dubbelsidig. Samtidigt som den erbjuder enskilda människor friheten att välja sin bostadsort fråntar den flyktingen friheten att delta i majoritetssamhället.

Hos oss i Södertälje
konstrueras monokulturella stadsdelar och så kallade samhällen i samhället. En flykting som nu bor i Södertälje klarar sig med endast sitt eget språk från morgon till kväll. De kan använda det egna språket när de ska handla mat, när de ska hämta barnen i skolan och när de går till tandläkaren.
Svenska språket blir därmed helt eller delvis frånvarande i de bostadsområden där många flyktingar bor. Det gör det ännu svårare för flyktingarna att lära sig språket, själva möjligheten att ta sig in i samhället.

Resultatet blir ännu mer utanförskap, ännu svårare integration och ännu mindre deltagande i majoritetssamhället. Man får en biroll i sitt eget liv. Det blir omvända funktioner hos familjerna; barnen tar föräldrarollen genom att de lär sig svenska språket och blir talesmän för sina föräldrar.
Över trehundra av de flyktingar som kom var barn under 19 år. Det är naturligtvis svårt för skolan att ta hand om dessa och ge dem en bra utbildning. Vi har flera exempel på klasser utan någon elev med svensk bakgrund. Vi har trerumslägenheter där det bor tolv eller femton personer. Vi har historier om barn som gråter när det är dags för lov, eftersom de vet att hemmet saknar både livsglädje och studiero. Bostadsområdet Hovsjö i Södertälje är byggt för cirka 5000 personer. I dag bor 7000 människor där. Detta utan att en enda ny lägenhet har byggts.

Människor som har flytt
färdigt ska vara en resurs som vill och kan bidra i det svenska samhället. Det första steget är att ändra den lagstiftningen, Lagen om Eget Boende, som låser fast människor i utanförskap.
Många flyktingar säger att de vill i väg från Södertälje för att hitta jobb och bostad. Många säger också att om de hade känt till förhållandena för flyktingar i Södertälje hade de valt en annan stad. De säger att lagstiftningen måste ändras.
I frihetens namn bidrar lagstiftningen till att fösa ihop människor och legitemera deras utanförskap. Ju längre tid det går desto högre blir avståndet mellan oss och dem.

Mona Sahlin
omprövade nyligen socialdemokraternas politik, och öppnade äntligen upp för en förändring. För socialdemokrater som Ilmar Reepalu i Malmö, och Göran Johansson i Göteborg, har rätt. Det går inte att stoppa huvudet i sanden hur länge som helst. När kommer Tobias Billström att ta frågan på allvar och ta initiativ till ändring av lagstiftningen?
Händer ingenting får vi inte ett mer humant flyktingmottagande - vi dömer människor till en usel start i Sverige.

AYDIN ÖZKAYA (s)
Aydin har bott i Södertälje sedan 1975

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag