Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Socialministern målar upp ett hot som ingen annan ser

Socialminister Lena Hallengren (S)Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd, region Stockholm

Trots långa vårdköer verkar frågan om sjukvårdsförsäkringar vara det viktigaste för socialminister Lena Hallengren (S).

Nyss gick hon så långt som att hävda att sjukvårdsförsäkringar är mer skrämmande än skjutningar och sprängningar.

Vad är det egentligen för världsbild vår socialminister ser framför sig? 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Att Sverige ska ha en sjukvård där alla får vård, oavsett betalningsförmåga, är något som få skulle invända mot. Att vården ska ha korta väntetider och nöjda medarbetare är även det för de allra flesta politiker en självklarhet. I dessa frågor har Lena Hallengren ytterst svårt att hitta någon egentlig motståndare. 

För mig framstår den bild Hallengren gång på gång målar upp snarast som tagen ur sagan om Don Quijote, där socialministerns väderkvarnar är ett hot mot sjukvården som ingen annan kan se. Verkligheten är att ingen önskar sig en ojämlik vård. Sannolikt ser även alla utom möjligtvis socialdemokraterna själva de nästintill dagliga skjutningarna och sprängningarna som långt mer skrämmande än att ett antal fackförbund och arbetsgivare tecknar försäkringar för sina anställda och medlemmar. 

Socialministerns väderkvarnar är ett hot mot sjukvården som ingen annan kan se

Det är även värt att dra sig till minnes varför regeringens tidigare misslyckats med att ändra lagstiftningen. Exempelvis föreslog regeringen så sent som 2017 en lagändring, som dock underkändes av riksdagen. Det förslaget möttes av hård kritik från bland annat Lagrådet, som framförde att det vare sig påvisats något behov av en lagändring, eller att lagändringen skulle hjälpa de patienter som saknar försäkring.

Patienter finansierar vård som de avstår från att nyttja

Sjukförsäkringar står idag för 1 procent av Sveriges samlade sjukvårdskostnader, och av de knappt 660 000 svenskar som har en sjukvårdsförsäkring är det få som själva tecknat försäkringen, då nästan 600 000 förskärningar är tecknade antingen av genom fackförbund eller arbetsgivare. Så var exempelvis fallet för Socialdemokraternas toppnamn i Region Stockholm Aida Hadzialic, som tidigare hade en sjukvårdsförsäkring som vare sig tecknats eller betalats av henne själv, ”det var majoritetsägaren som sydde ihop en paketlösning där detta ingick”, enligt citat i Dagens Nyheter.

De som omfattas av försäkringarna har redan betalat för den offentliga vården via skattsedeln, och betalar nu ännu en gång genom en försäkring. Dessa patienter finansierar alltså vård som de avstår från att nyttja, med möjlighet till kortare köer i den offentliga vården som följd. 

Då blir vårdkostnaderna högre

Det ska dessutom tilläggas dessa patienters vårdbehov inte försvinner, även om försäkringarna gör det. De tusentals operationer och besök, som varje år sker genom sjukvårdsförsäkringar kommer fortfarande att behöva ske, även om sjukvårdsförsäkringar hade förbjudits över en natt. Dock med skillnaden att detta hade behövt ske i regionens försorg, med längre köer och högre vårdkostnader till följd.  

I ett tidigare debattinlägg i ämnet förklarade socialministern att vård ska ges efter behov. På den punkten är vi helt överens. Alla vårdgivare ska följa hälso- och sjukvårdslagen och här har också den statliga myndigheten Inspektionen för vår och omsorg en viktig roll att stödja en god följsamhet till lagar och regler och att underlätta för alla vårdgivare att kunna fokusera på det som fört Sverige upp i kvalitetstoppen gällande medicinska resultat, att ge varje patient en god vård i rätt tid och på ett sätt där patienten själv på olika sätt har ett stort inflytande.

Verklighetsfrämmande, Lena Hallengren

När SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställer frågor om samhällsoro så svarar 45 procent att man oroar sig för organiserad brottslighet medan betydligt färre uppger svar som hänger samman med försämrad välfärd, även om dessa svar ökat i landet under den S-ledda regeringens tid sedan 2014. Det är kort sagt verklighetsfrämmande att jämföra hur skrämmande avrättningar på öppen gata och sprängningar av bostadshus är med sjukvårdsförsäkringar som arbetsgivare tecknar för sina anställda inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen.

Tobias Nässén (M)

Vård- och valfrihetsregionråd, region Stockholm