Socialdemokraterna vill tillbaka till flumskolan

Inte en endaste elev skulle lära sig mer av att det lägsta betygssteget togs bort, skriver Liberalernas Johan Pehrson och Fredrik Malm.
Foto: HOSSEIN SALMANZADEH / TT NYHETSBYRÅN
Johan Pehrson, partiledare Liberalerna.
Foto: ADAM IHSE/TT
Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson Liberalerna.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Den 17 juni presenterade skolminister Lina Axelsson Kihlbom Socialdemokraternas planer på att ta bort F-betyget i grundskolan. Det vore en återgång till den flumskola vi bekämpat i decennier. 

Inte en endaste elev skulle lära sig mer av att det lägsta betygssteget togs bort, skriver Liberalernas Johan Pehrson och Fredrik Malm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Liberalerna har en stolt historia av att bekämpa flumskolan. I regeringsställning 2006–2014 påbörjades en intensiv reformperiod med en omläggning av hela den svenska skolpolitiken. Vårt mål var att avskaffa den flumskola som i decennier levererat låga kunskapsresultat och i stället återupprätta en kunskapsskola. 

En ny läroplan togs fram, lärarutbildningarna reformerades, skollagen skrevs om och karriärtjänster för lärare infördes. Därtill återupprättades speciallärarutbildningen och Skolinspektionen upprättades som myndighet. Vårt mål, då som nu, är glasklart: Skolan ska fokusera på kunskap.

S har låtit skolan förfalla 

Sedan dess har S-regeringen låtit skolan förfalla. Socialdemokraterna har i stället riktat sitt fulla fokus mot att ohämmat bekämpa friskolor och valfrihet. Under deras tid vid makten har den pedagogiska segregationen ökat, med färre behöriga lärare i utsatta områden. Antalet obehöriga lärare har ökat. Var sjunde elev går ut grundskolan med underkänt i något av kärnämnena svenska, engelska eller matematik. Den som inte blir godkänd i grundskolan har svårt att klara av gymnasiet. Risken att hamna i utanförskap och kriminalitet är som störst för de barn som inte klarar skolan. 

Att nu, i slutet av mandatperioden, försöka dölja sitt monumentala skolmisslyckande genom att ta bort F-betyget imponerar inte. Det vore en björntjänst för alla de elever som kämpar med att nå upp till kunskapskraven. Problem försvinner nämligen inte bara för att man slutar benämna dem. 

Sopa inte problemen under mattan

Skolministern anser att många mår dåligt för att de har fått låga betyg. Så kan det vara. Men det kan också vara så att många får sämre betyg just för att de mår dåligt. Ska vi då sopa detta under mattan? Allt faller tillbaka på nödvändigheten att svensk skola har tydligare mätbara mål och uppföljning för att just kunna identifiera behovet av insatser.

Den som trots extra undervisning och lovskola inte når godkänt ska kunna gå ett specialanpassat gymnasieprogram, med fokus på att komma ut i jobb.

Att avskaffa F-betyget vore symptomatiskt för problemen i svensk skola. De flesta stöden sätts in för sent, och elevers behov av stöd uppdagas allt för ofta först i högstadiet. Vi menar att elever som riskerar att få underkänt måste få stöd tidigare. 

De barn som inte når godkänt i svenska och matematik under lågstadietiden ska få rätt till extra lektioner, läxhjälp och speciallärarhjälp. Kommuner ska erbjuda lovskola till elever som behöver extra stöd och för de elever som vill lära sig mer. 

Socialdemokraternas förslag innebär att grundskolans misslyckanden flyttas till gymnasiet. Sverige måste orka höja kunskapsresultaten i grundskolan. Det är därför Liberalerna satsar 16 miljarder mer än Socialdemokraterna på skolan i vår vårbudget. 

Höga kunskapskrav är att bry sig

Vissa elever kommer alltid ha svårt att klara skolan. Det kan bero på diagnoser eller svåra hemförhållanden. Skolan måste göra allt för att hjälpa dessa elever att nå kunskapsmålen. Vi värnar resursskolorna. Den som trots extra undervisning och lovskola inte når godkänt ska kunna gå ett specialanpassat gymnasieprogram, med fokus på att komma ut i jobb.  

Liberalerna är Sveriges skolparti. Vi vet att skolan har problem, men också att lösningen aldrig kan vara att sopa dessa under mattan. En framgångsrik skola har höga kunskapskrav men ger också mycket hjälp till alla att nå dess krav. Att ställa krav i skolan är inte att vara elak mot eleverna. Att ställa krav är att bry sig. 


Av Johan Pehrson

Partiledare (L)

Fredrik Malm

Skolpolitisk talesperson (L)