Slår undan benen. Det nya lagförslaget om utdelningsregler riskerar att förstöra mångfalden inom den svenska vårdsektorn, skriver tre företrädare för vårdtagarorganisationer. Foto: Shutterstock/Lisa Mattisson
Slår undan benen. Det nya lagförslaget om utdelningsregler riskerar att förstöra mångfalden inom den svenska vårdsektorn, skriver tre företrädare för vårdtagarorganisationer.  Foto: Shutterstock/Lisa Mattisson

Små vårdbolag hotas av nytt skatteförslag

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

För oss som representerar ett stort antal medlemmar med stort vårdbehov i Sverige är det av stor vikt att vårdsektorns villkor långsiktigt gynnar en mångfald som inkluderar möjligheter för aktiva vårdutövare att driva egna mottagningar. Vår erfarenhet är att patienterna och patienternas bästa hamnar i fokus när utövare själva kan vara entreprenörer, kvalitén och engagemanget för den enskilda patienten maximeras.

Det är därför vi med oro ser hur ett nytt skatteförslag från regeringen kommer att snedvrida konkurrensen i vårdsektorn. Det handlar om de så kallade 3:12-reglerna som avgör hur stor del av vinsten i fåmansbolag som delägare kan ta ut i form av utdelning. Reglerna har länge varit generösa och tyvärr överutnyttjats av vissa. Regeringens förslag innebär att delägare med innehav mindre än fyra procent inte har rätt till utdelning.

Förslaget i dess nuvarande form är dock så illa förberett att det drabbar även de som är seriösa. Till och med lagrådet har sagt att förslaget som det ser ut nu inte kan ligga till grund för lagstiftning eftersom man inte kan förutse vilka konsekvenser det får. Mycket allvarliga kommentarer som regeringen hittills inte har tagit intryck av. För våra medlemmar blir lagförslagets trubbighet allra tydligast inom vårdsektorn.

Detta lagförslag riskerar att döda mångfalden inom den svenska vårdsektorn i en situation då hälso- och sjukvården redan står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning och fler personer med kroniska sjukdomar som kräver livslång behandling och därmed god tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med lyhördhet för patienternas behov. Långsiktigt är det en positiv utveckling - att vårdsektorn möjliggör för fler människor att leva långa, innehållsrika och produktiva liv. Men för att så ska bli fallet behövs en högkvalitativ, effektiv och inte minst passionerad och engagerad vårdapparat - såväl på primärvårdsnivå som på specialistnivå.

De senaste 20 åren har inneburit en revolution inom vårdsektorn. Vi har fått allt fler olika utförare inom vården och patienter har fått möjlighet att själva välja vårdgivare. Detta gäller inte bara de stora städerna där valmöjligheterna är störst, utan även de som bor i mer glest befolkade områden har kunnat få fler alternativ att välja på. Numer är det självklart med privata utförare av olika karaktär som erbjuder människor ett alternativ till det offentliga. För att möta den framtida vårdutmaningen behöver denna mix stimuleras och utvecklas ytterligare.

Regeringens förslag hotar att få motsatt effekt. Det innebär nämligen att många aktiva utövande vårdgivare kommer att betala nästan dubbelt så hög skatt jämfört med till exempel stora riskkapitalägda vårdkoncerner. Har regeringen missat att deras förslag kommer drabba över 2000 mindre vårdentreprenörer som slutit sig samman för att kunna effektivisera det administrativa kringarbetet och fokusera på sin kärnverksamhet? Entreprenörer som är viktiga för våra medlemmar. Anders Borg har sagt att han kommer genomföra förslaget trots lagrådets tunga kritik.

Vi har inget emot stora vårdbolag så länge kvalitén är hög, men vi måste värna om en mångfald av utövare inom vården. Dock är vi övertygade om att kvalitativ vård kräver långsiktighet, och vad skapar långsiktighet om inte just den närhet mellan patient och vårdgivare som blir möjlig på små, entreprenörsdrivna mottagningar. I stället för att snedvrida konkurrensen till förmån för endast riskkapitaldrivna bolag måste regeringen skapa förutsättningar för olika typer av aktörer och ägarstrukturer- eftersom alla patienter är olika och har olika behov.

Vi vill ha en vårdsektor som uppmuntrar - i stället för att utesluta - de läkare, tandläkare och sjukgymnaster som vill vara ägare men också samtidigt värna om sin yrkesutövning genom att dagligen träffa patienter och driva en patientfokuserad hälso- och sjukvård. När Sverige står inför sin största vårdutmaning någonsin får vi inte ha en regering som stryper mångfalden bland svenska vård-entreprenörer.


Anne Carlsson, förbundsordförande Reumatikerförbundet

Karl Erik Olsson, ordförande Sveriges pensionärsförbund

Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröstcancerföreningarnas riksorganisation

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag