I skolmatsalen formas barnens matvanor och deras bild av vad som är en normal och bra kost, skriver debattörerna. Foto: CHRISTER WAHLGRENI skolmatsalen formas barnens matvanor och deras bild av vad som är en normal och bra kost, skriver debattörerna. Foto: CHRISTER WAHLGREN
I skolmatsalen formas barnens matvanor och deras bild av vad som är en normal och bra kost, skriver debattörerna.  Foto: CHRISTER WAHLGREN
Leia Nordin och Erik Svensson från Fi vill att köttet försvinner från skolmatsedlarna.Leia Nordin och Erik Svensson från Fi vill att köttet försvinner från skolmatsedlarna.
Leia Nordin och Erik Svensson från Fi vill att köttet försvinner från skolmatsedlarna.

Sluta servera kött i kommunala skolor

Publicerad

I skolmatsalen formas barnens matvanor och deras bild av vad som är en normal och bra kost.

Varje dag serverar kommunerna flera miljoner måltider – ta ert ansvar och gör dem köttfria, skriver Leia Nordin och Erik Svensson från Feministiskt initiativ.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | LIVSMEDEL. Vi vet att framtidens mat måste ha betydligt mindre kött om vi ska ha en chans att klara våra klimatmål. Konsumtionen av livsmedel står för större utsläpp än privatbilism och flygresor tillsammans, och den i särklass största klimatboven på tallriken är köttet. Många försöker äta mindre animalier i sin vardag, men ansvaret kan inte ligga helt på den enskilde individen, utan det offentliga måste också inse sin roll i denna omställning.

 

LÄS MER: Vegetarianer räddar inte nödvändigtvis fler djurliv

 

Varje dag serverar kommunerna flera miljoner måltider, och de har så klart ett stort ansvar för vilken klimatpåverkan maten har. Det är inte alls svårt i dag att laga vegetarisk mat som är både god, näringsriktig och billig. Kommunerna har därför alla förutsättningar att gå i framkant för omställningen till en ekologiskt hållbar mat. Allra viktigast är detta naturligtvis i skolan, för i skolmatsalen formas barnens matvanor och deras bild av vad som är en normal och bra kost.

Vi vet att barn och unga är de som brinner starkast för klimatfrågan och att de vill göra skillnad. Skolan måste ta tillvara på det engagemanget och inte hålla tillbaka dem. 

Skolmatsalen lär ut att köttet är norm

Att ändra djupt rotade matvanor, som formats och förstärkts under hela ens uppväxt, är verkligen inte lätt. Det är inte konstigt att många i dag har svårt att skära ner på köttet i sin kost, och därför är det så oerhört viktigt att inte sätta nästa generation i samma sits. 

Med det ständigt växande klimathotet står det klart att våra barn kommer bli ännu mer nödgade att övergå till en ekologiskt hållbar kost. Den övergången blir bara svårare för varje ny årskull av barn som får lära sig varje dag i skolmatsalen att köttet är norm och en nästan obligatorisk del av varje måltid. På varje lunchrast lär skolan eleverna matvanor som vi vet att de snart kommer få kämpa hårt för att bryta.

Viltfärslimpa i skolan är inte okej, tycker artikelförfattarna.Foto: CHRISTER WAHLGREN

Skolan har redan i uppdrag att undervisa om ekologisk hållbarhet, men det måste gälla även utanför klassrummet. För hur förklarar vi att skolan lär ut att maten är ohållbar och samtidigt säger åt eleverna att äta den? En lektion om köttets stora klimatpåverkan ska inte följas av en lunchrast där matsedeln säger något helt annat.

Eleverna behöver skolans hjälp för hållbara matvanor

Vi vet att barn och unga är de som brinner starkast för klimatfrågan och att de vill göra skillnad. Skolan måste ta tillvara på det engagemanget och inte hålla tillbaka dem. Med en vegetarisk norm i skolmatsalen kan skolan göra mer än att bara undervisa om hållbarhet, den kan även hjälpa eleverna att skapa hållbara matvanor, och därmed göra dem bättre rustade för framtiden.

 

LÄS MER: Nej, det finns inget "fint" och bra kött 

 

Om kommunerna menar allvar med sina klimatambitioner måste de inse det särskilt stora ansvar det innebär att servera mat till alla våra barn och unga. De måste ta ansvar både för de direkta utsläppen och för vilka signaler de sänder om vad som är en bra och hållbar kost.

 

Av Leia Nordin 

Ordförande Feministiskt Initiativ Uppsala

Erik Svensson

Feministiskt Initiativ Uppsala

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag