Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sluta pracka på oss som jobbar i vården en hjälteroll

Sjukvårdspersonal hyllas helt plötsligt som samhällets ”hjältar” under den rådande coronapandemin, skriver Meryem Yebio.Foto: PATRIK C ÖSTERBERG
Meryam Yebio.

Att betrakta och hylla sjukvårdspersonal som ”hjältar” är att pressa dem att leva upp till en roll som inte ger utrymme att kräva goda arbetsförhållanden. Hjältar är inte direkt kända för att ställa krav, skriver sjuksköterskan Meryem Yebio.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Dagliga applåder och hjältestämplingar tilldelas vårdpersonal från höger och vänster kors och tvärs över hela riket. Sjukvårdspersonal hyllas helt plötsligt som samhällets ”hjältar” under den rådande coronapandemin. Jag arbetar som sjuksköterska, men är absolut ingen hjälte.

Jag har en stark önskan och en undran om inte vi gemensamt kan hjälpas åt att sudda ut den ”hjältestämpel” som plötsligt stämplats på sjukvårdspersonal i en tid då de behövs, förväntas offra och riskera som mest? 

Kan vi sudda ut hjältestämpeln medan det fortfarande finns skyddsutrustning på många håll och innan riktlinjerna för vad som anses vara tillräcklig skyddsutrustning vid vård av patienter med covid-19 blir slappare och därefter förslappas ytterligare? 

Vi är vanliga människor

Människor som arbetar inom sjukvården är just det, människor med befintliga och riktiga känslor som rädsla att själva smittas och smitta sina närstående. En är hjälte, en arbetar inte som hjälte. Att rädda är hjältars ”kall”. De byter om till hjälte, lämnar allt och alla när någon är i fara och kallar på hjälp. Hjältar kommer plikttroget till undsättning även om och när de riskerar sina egna liv. Hjältar betalas i tacksamhet för att de av samhället förväntas göra det de gör. 

När hjältarna inte räddar människor från fara har hjältarna oftast en vardag där de arbetar med ett vanligt vardagsjobb som genererar pengar. Att rädda är således det de gör vid sidan av sitt vardagsyrke. 

Det är ett yrkesval

Att jobba inom sjukvården är inte att vara hjälte, oavsett yrkeskategori. Ett arbete inom sjukvården är just det, ett arbete, ett yrke, ett karriärsval. Sjukvårdspersonal arbetar förvisso med att främja hälsa, rädda från skada och fara, lindra och förebygga fysiska och psykiska symtom, men är inga hjältar för det. 

Samhället måste sluta pracka på mig och mina sjukvårdskollegor hjälterollen när det har som störst behov av oss.

De är yrkespersoner i olika roller och arbetskläder, men med ett liv, vardag och ansvar utanför yrkesrollerna. De har således ett liv utanför sitt yrkesliv. Ett liv de efter avslutad arbetstid behöver komma tillbaka till levande, friska och kraftfulla. 

Förminskar problemen med villkoren

Att betrakta sjukvårdspersonal som hjältar (även när det är i all välmening) är att förminska att det faktiskt är ett jobb med förväntade arbetsuppgifter som borde (görs ej) betalas i proportion till dess efterfrågan och nödvändighet. Att betrakta och hylla sjukvårdspersonal som ”hjältar” är att pressa dem att leva upp till en roll som inte ger utrymme att kräva goda arbetsförhållanden då ”hjältar” inte direkt är kända för att ställa krav. 

Att betrakta sjulvårdspersonal som hjältar är att förvänta sig att de är villiga att ställa upp när och om det behövs, för att de kan och besitter livsnödvändiga kompetenser, även om det innebär att lämna allt och alla de håller kära, arbeta på obekväm tid och likt ”hjältar” riskera sin egen och deras närståendes hälsa, sitt eget och deras närståendes liv och som grädde på moset till störst del betalas i tacksamhet och ytlig uppskattning som dagliga applåder, glada tillrop och hyllningsord. 

Jag är människa. Jag arbetar som sjuksköterska. Jag har aldrig varit, vill och kommer aldrig bli en hjälte. Samhället måste sluta pracka på mig och mina sjukvårdskollegor hjälterollen (och alla förväntningar som medföljer) när det har som störst behov av oss. 

Tack, men nej tack.

 

Av Meryem Yebio

Sjuksköterska