Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sluta klaga på korna – de är klimathjältar

Det stämmer att kor kan vara klimatbovar. Men med rätt metod blir de oundgängliga klimatkompenserare och markvårdare, skriver Artur Granstedt. Foto: SHUTTERSTOCK
Artur Granstedt är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.

Det är en utbredd, total missuppfattning att kor och nötkött i sig är dåligt för klimatet – och även att gris och kyckling skulle vara bättre, skriver docent Artur Granstedt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | KLIMAT & MILJÖ. Det är sant att vi måste minska vår köttkonsumtion kraftigt för att klara klimatet. Men bilden av korna som stora miljöbovar behöver nyanseras. Tvärtom är korna rena klimathjältarna när de tillsammans med vallodling får vara en viktig del i ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.

Det handlar om att åstadkomma ett kretslopp av näringsämnen som binder mer kol i marken, gör lantbruket oberoende av fossilenergikrävende konstgödsel, klimatpåverkande importerat foder och som dessutom ger ökad biologisk mångfald och bidrar till att rädda Östersjön. 

Det som krävs för att det ska bli ett verkligt kretslopp är två saker:

• Rätt avvägt antal kor i förhållande till hur mycket vall (foder) man kan odla.

• En mångsidig växtföljd där minst en tredjedel är fleråriga vallgrödor med klöverväxter som genom sina djupa rötter och återcirkulerande djurgödsel bygger upp mullförrådet och bördigheten i marken.

Ungefär 70 procent av vår totala köttkonsumtion baseras i dag på spannmål, vilket är ohållbart.

Korna kan binda klimatgaser

För att rädda klimatet måste man både lokalt och globalt återställa balansen mellan koldioxidutsläpp respektive återbindning av koldioxid ur atmosfären – och det kan i grunden bara ske genom växternas fotosyntes. Därför har jordbruk med kolbindande kretslopp en nyckelroll. 

Sådana riktiga kretslopp finns på många (men långt ifrån alla) ekologiska lantbruk. Här kan korna vara klimatpositiva – de binder mer klimatgaser än de släpper ut. Hur vi ska se på klimateffekterna av kor och nötkött beror alltså helt på i vilket system djuren ingår och hur hållbara eller ohållbara systemen är som helhet. Kor kan både vara klimatbovar eller oundgängliga klimatkompenserare och markvårdare. 

 

LÄS MER: Ge barnen en normal kost – sluta servera kött i kommunala skolor

 

Det unika med idisslande djur som kor och får är att de, till skillnad från grisar och kycklingar, kan äta sådant som vi människor inte kan äta och att de omvandlar detta till sådant vi kan äta, samtidigt som de ger gödsel till odlingsjorden. Att kor ofta utmålas som negativa för klimatet beror på att man då utgår helt från ett konventionellt lantbrukssystem, där kor inte är en viktig del av ett kretslopp.

I svenskt lantbruk har kretsloppet brutits

Det verkligt grundläggande klimat- och hållbarhetsproblemet kring både odling och mjölk/köttproduktion i dag är att det svenska konventionella lantbruket i stort sett är ett system där kretsloppet av näringsämnen har brutits. Det har skett genom uppdelning i dels specialiserade djurgårdar, dels specialiserade spannmålsgårdar utan djur och vallodling. Följden av detta är ett lantbruk som blivit beroende av konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och import av djurfoder.

 

LÄS MER: Vad lägger du på grillen i kväll, köttätande fegis?

 

Med konventionellt lantbruk, som dominerar i dag, är nötkött mer klimatpåverkande än gris och kyckling. Men med ekologiskt kretsloppsjordbruk är det helt tvärtom. Här är kor en förutsättning för kretsloppet. Gris och kyckling däremot, som i stort sett enbart äter sådant som vi människor kan äta själva, kan inte ha samma roll. Ungefär 70 procent av vår totala köttkonsumtion baseras i dag på spannmål, vilket är ohållbart.

Minska ned på gris och kyckling

I Sverige står maten för cirka en tredjedel av den totala konsumtionens klimatbelastning. Att vi behöver minska vår köttkonsumtion kraftigt är helt klart. 

Det logiska vore då att dels minimera den industriella produktionen av gris och kyckling, och inte minst att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk. Där blir kon en klimathjälte som samtidigt ger ökad bördighet och en biologisk mångfald som vi alla är beroende av för framtiden.

 

Av Artur Granstedt

Docent i växtodling och ekologiskt lantbruk

Författare till boken "Morgondagens jordbruk".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!