Slut på provocerande skadestånd till kriminella

Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.
Foto: PELLE T NILSSON/SPA
Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson.
Foto: SD

Det nuvarande systemet kring skadestånd är trasigt och behöver åtgärdas omedelbart – därför väcker vi nu ett utskottsinitiativ i justitieutskottet.

Om det går igenom kommer det leda till att grova brottslingar aldrig belönas med oförtjänta skadestånd igen, skriver Jimmie Åkesson och Tobias Andersson (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Under den senaste tiden har det uppmärksammats flera brottsfall där skadestånd varit en kontroversiell fråga. En dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor av justitiekanslern  (JK) efter en ny åldersbedömning. En kvinna utsatt för våldtäkt tvingades betala tillbaka 150 000 till förövaren. 

Ett skadestånd kan aldrig läka såren hos den som har utsatts för ett grovt brott. Skadestånd är snarare tänkt att hjälpa den utsatta efter en traumatisk händelse som inte sällan sätter spår för livet. Enligt samma princip bör den som felaktigt frihetsberövats av staten också få ersättning för den tid denne suttit bakom lås och bom. 

Sticker i ögonen på de flesta

Skadeståndsrättens principer får dock aldrig innebära att brottslingar kan sko sig på sitt agerande, att brottsoffer blir utan skadestånd eller att den som utsatts för brott till och med blir återbetalningsskyldig, åratal efter händelsen. Lagen måste ta hänsyn till verkligheten som den styr över, den verklighet som den påverkar.  

När en dömd våldtäktsman erhåller nära en miljon kronor, efter att straffet justerats ned på grund av ålder, sticker det med rätta i ögonen på väldigt många människor. Vi är två av dem. 

Mannen i det mycket uppmärksammade fallet är fortfarande dömd till fängelse och utvisning för våldtäkt. Men eftersom längden på straffet har förkortats har den ursprungliga domen inneburit att han suttit frihetsberövad för länge. Att huvudregeln om ersättning för oskäligt frihetsberövande är rimlig, betyder inte att alla utfall är rättvisa eller rimliga. 

Tyvärr slutar inte det rättspolitiska haveriet där. Det har visat sig att inte ens när skadestånd betalats ut kan brottsoffret vara helt säker.

I vårt utskottsinitiativ föreslår vi därför en nödvändig ändring; rätten till ersättning gäller inte om gärningsmannen alltjämt, även efter ett nedsatt straff, är dömd för brottet som föranlett frihetsberövandet. Vi prioriterar inte gärningsmännen, vi prioriterar brottsoffren.

Regeringen förhalar processen

Ett brottsoffer måste kunna lita på att det skadestånd som tilldömts denne också betalas ut. Om en brottsling får ut skadestånd av staten, exempelvis som i fallet ovan, är pengarna idag skyddade från att betala skadestånd för andra brott som denne begått. Brottsoffer kan därför bli utan skadestånd medan gärningsmannen lever gott på medborgarnas pengar. 

Denna ”bugg i systemet” är känd sedan länge. Justitieministern har 2019, som svar på frågan om detta är en rimlig ordning, svarat att regeringen tänker utreda frågan vilket, efter många om och men, också skett men ännu har ingen förändring ägt rum. Regeringen har, sin vana trogen, skjutit upp och förhalat processen. Det är ett hån mot alla drabbade brottsoffer att de med offentlig makt länge har känt till detta, men inte förmått åtgärda det.

Orimlig återbetalning 

Tyvärr slutar inte det rättspolitiska haveriet där. Det har visat sig att inte ens när skadestånd betalats ut kan brottsoffret vara helt säker. I ett annat uppmärksammat fall blev en man, dömd för våldtäkt, flera år senare diagnosticerad med ”sexsomni”, en typ av sömngång där man kan begå våldtäkt eller andra sexualbrott i sovande tillstånd. I detta fall fick mannen resning, domen revs upp och brottsoffret, som sedan länge fått sitt skadestånd utbetalt, tvingades betala tillbaka pengarna.

Är det rimligt att ett våldtäktsoffer, åratal efter fällande och lagakraftvunnen dom, blir skyldig att betala tillbaka pengarna? Nej.

Dessa fall går samtliga att förklara med rättsliga principer och lagtexter. Vi kan dock som politiker, opinionsbildare och medmänniskor aldrig bortse från hur de lagar och regler vi stiftar påverkar såväl enskilda brottsutsatta människor som det allmänna rättsmedvetandet och förtroendet för vårt rättssystem. 

Sätter ni gärningsmän eller brottsoffer först?

Att göra undantag från huvudregler är inte heller något märkligt, framför allt när man ser att regler leder till oanade eller olämpliga konsekvenser. Vi som lagstiftare har en skyldighet att göra något åt uppenbara brister i systemet. 

Till skillnad från regeringen kommer Sverigedemokraterna inte att låta dessa frågor gömmas i en byrålåda på Justitiedepartementet. Därför väcker vi nu detta utskottsinitiativ som, om det går igenom, kommer leda till att grova brottslingar aldrig belönas med oförtjänta skadestånd igen – samt att brottsoffers rätt till skadestånd garanteras. Nu är det upp till bevis för de övriga partierna. Sätter ni gärningsmännen eller brottsoffren först? 


Av Jimmie Åkesson (SD)

Partiledare

Tobias Andersson (SD)

Rättspolitisk talesperson