DEBATT. Just nu får många sin elräkning för december. Det riskerar att bli en chockartad upplevelse. Snittpriset på el har inte varit så högt på åtminstone tio år.
För vissa handlar det om flera tusenlappar i ökad utgift. Det har tvingat pensionärer att lägga halva sin inkomst på elräkningen. Ensamstående mammor har fått stänga av värmen. Familjer har tvingats att ta från semesterkassan för att värma sina hem i vinterkylan.
Det är en utveckling som följt av en illa skött energipolitik, både i Sverige och andra länder. För att kompensera hushållen med högst elförbrukning vill regeringen ge ett elprisstöd på maximalt 2 000 kronor i tre månader. Det är snarare valfläsk än rimlig politik.
Skatt en tung post i elräkningen
För det är inte bara det vindstilla vädret, rysk gasbrist och nedlagda kärnkraftverk som är orsaken bakom de höga elräkningarna. Politikerna har också saltat elräkningen ordentligt.
För varje förbrukad kilowattimme betalar hushållen 36 öre i skatt på el. På själva skatten betalas dessutom 25 procent moms, vilket höjer elskatten till hela 45 öre. Sverige har den tredje högsta elskatten i EU.
Problemet är inte att industrier och serverhallar slipper elskatt, utan att hushåll och tjänsteföretag fortfarande måste betala den.
För en genomsnittlig eluppvärmd villa innebär det uppemot en tusenlapp varje månad bara i skatt, inte mycket mindre än det som regeringen nu vill ”ge tillbaka” i form av tillfälliga stödpengar. Elskatten slår extra hårt mot glesbygden, där elanvändningen är större än i storstäderna.
Fördubbling på 25 år
På 25 år har elskatten fördubblats. Detta trots att hushåll i många andra avseenden uppmuntras att använda mer el i klimatsyfte, till exempel genom att köra en elbil i stället för en bensinbil. Med dagens höga elpriser kan det rentav vara billigare att köra en bil som går på fossila bränslen snarare än el.
Skatter är ett utmärkt instrument för att se till att den som släpper ut miljöskadliga ämnen betalar för sig och får incitament att släppa ut mindre. Men elektricitet är i sig inte dåligt för miljön, även om själva produktionen kan vara det. Koldioxidutsläppen från smutsig energiproduktion, som kol och olja, betalar för det genom EU:s gemensamma handel med utsläppsrätter.
En direkt dålig skatt
Elskatten är därför en dålig skatt. I år betalar svenskarna nästan 30 miljarder till staten helt i onödan för sin elförbrukning. Det är betydligt mer än de 6 miljarder kronor som regeringen nu tillfälligt vill avsätta till hushåll med hög elförbrukning.
Industrin har undantag från elskatten. Sedan 2017 gäller det även serverhallar. I debatten är det många som har upprörts över detta, men de missar då hela poängen. God tillgång till miljövänlig el för internationellt konkurrensutsatta sektorer är en konkurrensfördel för Sverige. Den bör inte skattas bort med en skatt som inte fyller någon miljöpolitisk funktion.
Sänk till lägsta tillåtna nivå
Problemet är inte att industrier och serverhallar slipper elskatt, utan att hushåll och tjänsteföretag fortfarande måste betala den. I stället för att staten ska dela ut helikopterpengar bör elskatten avskaffas helt. I praktiken innebär det att skatten sänks till den lägsta tillåtna nivån i EU – 1 öre per kilowattimme.
Till skillnad från regeringen vill Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tillfälligt slopa elskatten i januari och februari. Men det är inte politikernas uppgift att parera svängningar i elpriset, varken med tillfälliga stödpengar eller tillfälliga skattelättnader. Liberalernas förslag om på sikt halverad elskatt är därför bättre, men inte tillräckligt långtgående. Oavsett hur höga elpriserna är, vinner både miljön och hushållen på att elskatten avskaffas permanent.
Ellen Gustafsson
Klimat- och miljöansvarig på Timbro
Jacob Lundberg
Chefsekonom på Timbro och författare till ”Allt du behöver veta om skatter”
