Aslihan Ekinci. Foto: Privat.Aslihan Ekinci. Foto: Privat.
Aslihan Ekinci.  Foto: Privat.
Nadja Awad. Foto: Privat.Nadja Awad. Foto: Privat.
Nadja Awad.  Foto: Privat.
Maya Gyllenberg Mansour. Foto: Privat.Maya Gyllenberg Mansour. Foto: Privat.
Maya Gyllenberg Mansour. Foto: Privat.
Fadumo Ahmed. Foto: Privat.Fadumo Ahmed. Foto: Privat.
Fadumo Ahmed.  Foto: Privat.
Sam Saidi. Foto: Privat.Sam Saidi. Foto: Privat.
Sam Saidi.  Foto: Privat.
Esra Hacimehmet. Foto: Privat.Esra Hacimehmet. Foto: Privat.
Esra Hacimehmet.  Foto: Privat.
Nour Askary. Foto: Privat.Nour Askary. Foto: Privat.
Nour Askary. Foto: Privat.
Trifa Khaled. Foto: Privat.Trifa Khaled. Foto: Privat.
Trifa Khaled. Foto: Privat.
Elaf Ali. Foto: Privat.Elaf Ali. Foto: Privat.
Elaf Ali.  Foto: Privat.

Slöjan är en feministisk symbol

Publicerad

Det är lika bisarrt att påstå att en bikini eller ett par klackskor är förtryckande plagg som att påstå att en slöja är det. För slöjan är en feministisk symbol, skriver medlemmar ur Facebookgruppen "Muslimska feminister".

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Vad vi trodde, eller snarare hoppades på, skulle bli en debatt om representation har i stället blivit en debatt om rasistiska och islamofobiska föreställningar kring slöjan. Debatten har mynnat ut i att slöjan används som ett förtryckande verktyg med paralleller dragna till IS i Mellanöstern och patrullerande islamister i Sveriges förorter.

Elaf Ali skriver att om man inte erkänner slöjan som ett förtryckande verktyg så är man inte en feminist. Vi menar snarare att om man inte har förmågan att kontextualisera slöjans användning och se hur den också kan användas som ett feministiskt verktyg, så är man ingen förespråkare av feminism.

Först och främst: om slöjans roll inom islam hade syftat till att täcka kvinnan för mannens skull så hade inte många muslimska kvinnor använt slöjan som en feministisk symbol. Att frigöra sig från patriarkala strukturer innebär att kvinnor har självbestämmanderätten att klä sig hur de vill utan att bli stigmatiserade.

Anmälningarna gällande islamofobiska hatbrott har på bara fyra år ökat med 69 procent, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. En stor utsatt grupp är muslimska kvinnor, i synnerhet slöjbärande kvinnor. Hatbrotten hade knappast ökat om inte en aggressiv och rasistisk retorik mot muslimer hade normaliserats i vårt samhälle. Och som i alla samhällsgrupper, där patriarkala strukturer råder, är alltid kvinnan den mest utsatta. I synnerhet de svarta, muslimska kvinnorna.

I många olika kontexter får hon dessutom vara slagträet i de många problematiska diskussionerna som förs om muslimer. Att Ali då påstår att slöjbärande muslimska kvinnor upprätthåller den patriarkala könsmaktsordningen är inte bara ett bisarrt påstående, utan ett rasistiskt sådant.

 

Påståendet bidrar till bilden om att kvinnoförtryck är ett så kallat muslimskt och icke-västerländskt ”problem”, som i sin tur bidrar till stigmatiseringen av muslimska kvinnor.

För att backa upp sina påståenden söker Ali stöd ur Koranen. Att citera Koranen utan tolkning, kontext eller diskussion visar för det första att Ali inte är påläst och använder sig av samma metod som favoriseras av både våldsbejakande fundamentalister och antimuslimska islamofober. Vi menar att det är mycket ohederligt att felcitera och ta verser ur dess kontext i Koranen för att stödja redan pågående rasistiska och antifeministiska föreställningar.

Den starka rättvisekänslan som genomsyrar religionens lära gör det naturligt för många slöjbärande, men även icke-slöjbärande muslimer, att använda slöjan som en symbol för kvinnors frihet och lika rättigheter. Som muslimska feminister ingår det i vår kamp att sträva efter rättvisa för alla muslimska kvinnor.

I denna feministiska samhällskamp vill vi se rättvisa skipas för både muslimska slöjbärande kvinnor och för muslimska icke-slöjbärande kvinnor.

 

I samhällsdebatten ser vi tyvärr personer exkludera muslimska slöjbärande kvinnor från berättigandet att ha samma grundläggande demokratiska friheter och rättigheter som icke-slöjbärande. På så sätt osynliggörs alla de muslimska kvinnor som faktiskt har valt att bära slöja av fri vilja.

Man exkluderar också de många muslimska kvinnor som använder slöjan som ett verktyg mot skönhetsnormerna i samhället. För i ett samhälle där kvinnor ibland hetsas till att klä av sig för att behaga den manliga blicken, vad är då mer normbrytande än en kvinna som bär hijab för att stå upp mot denna sexistiska norm?

Vi menar att det är lika bisarrt att påstå att en bikini eller ett par klackskor skulle vara förtryckande plagg i sig bara för dessa plagg används till att sexualisera kvinnor i vissa patriarkala kontexter.

Feminister för en samhällskamp på olika sätt. Det gemensamma målet är en ekonomisk, politisk och social jämställdhet. Det är feministiskt, och alltså antirasistiskt, att stötta varandras samhällskamper även om man inte kan identifiera sig fullt ut med kampen.

Något som inte är feministiskt, eller antirasistiskt, är att sätta käppar i hjulet för en feministisk samhällskamp. Tänk om Elaf Ali kunde samarbeta med oss muslimska feminister i stället och inte motarbeta och förminska den feministiska kamp vi driver.

 

Nour Askary

Nadja Awad

Trifa Khaled

Aslihan Ekinci Kaba

Esra Hacimehmet

Sam Saidi

Maya Gyllenberg Mansour

Fadumo Ahmed Murah


Har startat Facebookgruppen "Muslimska feminister"

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag