Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skyll inte på Stockholm – vi berikar hela landet

Huvudstadsregionen har skapat vartannat nytt jobb i landet under en tioårsperiod, skriver debattörerna från Stockholms Handelskammare.
Andreas Hatzigeorgiou är vd för Stockholms Handelskammare. Foto: Christian Gustavsson / Christian Gustavsson
Stefan Westerberg är seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

Motsättningarna mellan stad och land ökar och kritiska blickar riktas mot Stockholm. Men huvudstadsregionen genererar stora resurser till hela landets välstånd.

Det är därför oroande att Sveriges ekonomiska motor nu har börjat hacka, skriver Andreas Hatzigeorgiou och Stefan Westerberg från Stockholms handelskammare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Polariseringen mellan stad och landsbygd är tydligare nu än på mycket länge. Vi ser det i den politiska debatten, i media och på Twitter. Så behöver det inte vara.

I en rapport från Stockholms Handelskammare framgår att människor som bor utanför storstadsregionerna anser att den egna regionen fått det sämre när det gäller exempelvis posten, polisen samt vård och omsorg.

Vi menar att politiken har goda skäl att ta oron på allvar. Det är problematiskt att människor utanför landets storstadsregioner upplever att den grundläggande samhällsservicen försämras. Det riskerar att leda till större motsättningar mellan stad och landsbygd.

Under år 2017 betalade regionens invånare in 64 miljarder kronor i statlig inkomstskatt, motsvarande 41 procent av totalen.

Stockholm bidrar till välstånd

Stockholm växer dock inte på bekostnad av resten av riket, utan tvärtom så berikar det hela landet.

Enligt en helt ny analys från Stockholms Handelskammare har huvudstadsregionen Stockholm-Uppsala stått för 51 procent av Sveriges sysselsättningsökning i privat sektor mellan år 2007 och 2017. Samma siffra för samtliga jobb, alltså inklusive offentliga anställningar, är 45 procent. Detta trots att knappt var fjärde svensk bor i Stockholm-Uppsala. Huvudstadsregionen genererar alltså långt många fler jobb än vad man kan tro.

Konkret innebär det att huvudstadsregionen skapat vartannat nytt jobb i landet under en tioårsperiod. 

Därmed har huvudstadsregionen genererat stora resurser till hela landets välstånd. Under år 2017 betalade regionens invånare in 64 miljarder kronor i statlig inkomstskatt, motsvarande 41 procent av totalen. Utöver det betalar Stockholms kommun ensamt in fyra miljarder kronor netto till det kommunala utjämningssystemet. Dessa betydande resurser bidrar till att hålla samman Sverige.

Oroande avmattning

Under de senaste tio åren har Stockholmsekonomin gått starkt och haft en årlig genomsnittlig ekonomisk tillväxt på 2,9 procent. Men vi kan nu se en ganska tydlig avmattning. För första gången sedan 2010 befinner sig regionens tillväxt under riksgenomsnittet.

Det är i förlängningen ett hot mot hur vi finansierar den samhällsservice som människor runtom i hela landet förväntar sig.

Det innebär, dessvärre, att landets ekonomiska motor hackar på ett oroväckande sätt och det är i förlängningen ett hot mot hur vi finansierar den samhällsservice som människor runtom i hela landet förväntar sig.

Flaskhalsarna som måste lösas

Det är nu bråttom med modiga reformer som vänder utvecklingen. Politiken måste vara inriktad på att lösa de flaskhalsar som i dag stryper Stockholms utveckling. Kompetenskrisen är sedan en tid ett faktum till följd av dålig matchning, otillräckliga utbildningsinsatser och för svag talangattraktion. Huvudstadsregionen stryps av bristen på bostäder, kontor och elkapacitet. Ett annat problem är kapaciteten i trafiken där risken för en trafikinfarkt är överhängande.

Sverige måste bli bättre på att attrahera globala talanger och kompetensutvisningarna måste en gång för alla upphöra, utbildningsinsatser i storstadsregionerna behöver marknadsanpassas, amorteringskraven måste avskaffas eller förändras, Arlanda flygplats behöver utvecklas och det behövs smarta satsningar på infrastruktur. 

Alla reformer måste bidra till förbättrad hållbarhet. Vi behöver prioritera rätt för att möta klimatutmaningen genom bland annat bättre möjligheter för elektrifiering. Det krävs krafttag för att lösa segregationen och brottsligheten.

Höj blicken från januariavtalet

Samtidigt är det angeläget att tänka nytt och söka förändringar som förbättrar möjligheterna till tillväxt utanför städerna. Då kommer politiken behöva göra sig kvitt de betungande regleringar, den byråkrati och de orimliga skatter som hämmar landsbygdens möjligheter att konkurrera och växa.

Det här är stora och omfattande utmaningar. Regeringen och dess samarbetspartier måste se och tillvarata Stockholms potential. De kommer behöva höja blicken över de 73 punkter i januariavtalet och hitta en väg framåt för att huvudstadsregionen ska kunna fortsätta vara den viktiga motor för jobb och tillväxt som Sverige behöver.

 

Av Andreas Hatzigeorgiou

Vd för Stockholms Handelskammare

Stefan Westerberg

Seniorekonom, Stockholms Handelskammare