Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skyll inte hat och ondska på nätet

Foto: Martina Huber

Unga som drabbas av allvarliga nätbrott befinner sig ofta i en risksituation även utanför nätet - de vanliga antimobbingstrategierna måste användas på nätet, skriver Marcin de Kaminski.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca vill införa en statlig nätombudsman, NätO. Poängen är god. Näthat och kränkningar tycks vara ett ökande problem - som dessutom är svårt att hantera för de drabbade.

 

Samtidigt skjuter Dinamarca sin egen idé i sank, när hon med rätta förtydligar att roten till det onda inte alls har med nätet att göra.

 

Det är lite tvetydigt, men ju mer man som nätforskare diskuterar onlinefenomen desto tydligare märker man att det faktiskt inte handlar om nätet.

 

Detsamma gäller i allra högsta grad den "nätmobbing" och de "nätkränkningar" som så högljutt diskuterats de senaste veckorna.

 

Det är därför den initiala reaktionen från såväl polis som skolledare efter den tragiska händelsen i Kumla så otroligt olycklig.

 

Polisen pratade snabbt om att man lanserat en storoffensiv för att lära barn och unga att inte lägga ut personuppgifter på nätet. Skolchefen berättade om att man nu planerade informationskampanjer om vad unga egentligen gör på nätet. Rektorn för skolan flickan gick på talade om internet som ett område där vuxna var helt förlorade. Alla missade huvudproblemet.

 

Forskning visar att unga som drabbas av allvarliga brott på nätet, inte minst grooming- och sexualbrott, befinner sig ofta i någon form av risksituation även utanför nätet. Forskning visar också att så kallad nätmobbing ofta har sina rötter i konflikter bortom nätet. I fall som rör mobbning finns också belägg för att den som är utsatt ofta känner sina banemän.

 

Insatserna måste därför, i stället för att baseras på en akut känsla av oro och rädsla, se till den samlade kunskap om unga och nätet som finns och planeras därefter. Barn och unga behöver stöttning för att bli självsäkra och trygga individer som söker hjälp när så behövs. De barn och unga som är utsatta för kränkningar och mobbning i sin närmiljö behöver stöd där - direkt!

 

Det är inte ett nätproblem vi har på halsen, det är mer världsligt än så. Men det betyder samtidigt att vi har många av lösningarna närmare än vi tror. Istället för att se allt som rör internet som svårt, läskigt eller rentav magiskt har vi redan det mesta som behövs nära till hands. 

 

Vi måste lära oss att avdramatisera just nätbiten och fokusera att agera tryggt och säkert. Skolpersonal kan använda de erfarenheter som finns från tidigare arbete mot mobbning. Föräldrar bör fokusera på att bibehålla en öppen och ärlig relation till sina barn. 

 

Ett annat vettigt verktyg blir den nya frågelådan "Fråga forskarna; unga online" som Elza Dunkels, Umeå universitet, och jag i dag lanserar. Där svarar vi utifrån forskning och vetenskap på undringar om hur man ska förhålla sig till nätfenomen. 

 

Kunskapen och verktygen finns redan där. Nu är det hög tid att skrida till verket.

 

Marcin de Kaminski

är nätforskare och doktorand i rättssociologi vid Lundsuniversitet