Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skrota skolpengen och fria skolvalet

Det är inte för sent att skapa en bra skola för alla barn, skriver Daniel Suhonen och Marie Israelsson tillsammans med en rad lärare och skolexperter. Foto: Shutterstock

Det är inte för sent att skapa en bra skola för alla barn, skriver Daniel Suhonen och Marie Israelsson tillsammans med en rad lärare och skolexperter.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

"Vägen till en likvärdig skola"

Slutsatserna i artikeln kommer från en den nya rapporten "Vägen till en likvärdig skola" som Nätverket för likvärdig skola tagit fram i samarbete med den fackliga tankesmedjan Katalys.org.

Enligt en av skollagens portalparagrafer ska svensk grundskola vara likvärdig. Samhället ska sträva efter att ge alla elever, oavsett bakgrund och kön, en utbildning av bra kvalitet. Alla skolor ska vara bra skolor.

Men dagens skolpolitik verkar inte för en likvärdig skola. Det samlade systemet med skolpeng, fritt skolval och vinstdrivna aktiebolag driver fram stora skillnader mellan skolor och elever. Skolpolitiken gynnar vissa skolor och elever och missgynnar andra.

Dagens segregerande skolpolitik medverkar till att allt fler ungdomar slås ut från skola och arbetsliv och till den nedåtgående trend i kunskaper som kan ses bland annat i PISA. För att vända den negativa utvecklingen och återigen sträva mot en mer likvärdig skola, krävs genomgripande förändringar.

 

1. Definiera begreppet likvärdighet i skollagen

I dag finns ingen tydlig definition av begreppet likvärdighet. Begreppet måste definieras så att skolpolitiken aktivt inriktas på att minska skillnaderna mellan skolor och elever med olika bakgrund och kön. Varje skolpolitiskt beslut ska prövas mot hur likvärdigheten påverkas.

 

2. Skolan ska styras av demokratiska beslut

I dag har kommunerna ansvaret för skolan men det är staten och marknaden som bestämmer över skoletableringar och vilka elever som ska gå i de olika skolorna. Men skolan är en samhällelig uppgift. Ansvar och beslutsbefogenheter över skolans organisation måste ligga på demokratiskt valda organ för att få en likvärdig skola.

 

3. Begränsa det fria skolvalet

Dagens skolpolitik skapar vinnare och förlorare och då blir det viktigt att välja skola. Därmed skapas en nedåtgående spiral där fler val leder till allt fler förlorarskolor. Vore skolan likvärdig, och alla skolor bra skolor, skulle önskan att välja minska eller upphöra. Vi föreslår därför en kraftfull statlig satsning på de skolor som i dag har blivit förlorare och att kommunerna ska göra upptagningsområden som strävar efter och säkerställer mångfald.

 

4. Avveckla aktiebolagsskolorna

Aktiebolagens inträde på skolområdet har medfört en lång rad missförhållanden. Det gäller allt från konkurser, vinstöverföringar till skatteparadis och till att skolor handplockar elever. Men det allvarligaste är att de vinstdrivande skolföretagen är den starkaste faktorn i den segregationsprocess som pågår i den svenska skolan. En vinst i ett skolbolag förutsätter ett segregerat elevurval och aktiebolagen driver effektivt fram stora skillnader mellan skolor och elever.

 

5. Avveckla skolpengssystemet

Dagens system med en skolpeng knuten till varje enskild elev motverkar en likvärdig skola och det måste avvecklas. När en skola blir bortvald försvinner resurser för varje elev som förloras och de skolorna får då sämre förutsättningar att klara sin uppgift och hamnar lätt i en nedåtgående trend. Vi föreslår därför ett riktat statsbidrag till skolan som kommunen ska fördela efter behov, genomsnittlig klasstorlek och år.

 

6. Tidiga insatser och stöd

I de länder som har små skillnader mellan elever och skolor satsar man särskilt på elever i behov av särskilt stöd under de tidiga skolåren.

 

7. Riktade satsningar till nyanlända elever

De elever som kommer till Sverige under skoltiden ska på några få år klara av kurser som infödda elever behöver nio år för att klara. Vi föreslår att dessa elever får riktade statliga resurser och tillräckligt med tid för att nå målen.

 

8. Avskaffa läxrut

I ett land med likvärdighet inskriven i skollagen finns det inget försvar för skattesubventionerad privatundervisning. Satsa rut-resurserna i skolan.

 

9. Stärk professionen - avskaffa marknadsstyrningen av läraryrket

Lärare och skolledare är i dag marknadsförare och i många fall även företrädare för privata företagsintressen. Med marknadsstyrningen har även följt ökad detaljstyrning, kontroll, byråkrati och minskad tid för eleverna. För att få en likvärdig skola måste professionen stärkas.

 

10. Grundlagen ska gälla i hela skolsystemet

En av demokratins grundpelare är att all offentlig verksamhet ska vara öppen för insyn. Väljare och skattebetalare ska ha full insyn i hur verksamheten bedrivs och hur pengarna används. Genom skolans privatisering har grundlagen satts ur spel. Grundlagens paragrafer om öppenhet, insyn och skydd för anställda att yttra sig fritt ska gälla i alla offentligt betalda skolor oavsett huvudman.

 

Att lägga om politiken som vi föreslår, är en gigantisk uppgift. Men om den negativa utvecklingen ska kunna vändas är vi övertygade om att det måste ske systemförändringar. Att fortsätta marknadsstyrningen som idag fast med mindre justeringar, så som föreslås av de flesta partier inför höstens val, kommer inte att ändra något avgörande.

 

Det är möjligt att vända utvecklingen. Alla elever har rätt att gå i en bra skola.

 

Jan-Åke Fält, gymnasielärare

Marie Israelsson, lärare på Värmdö gymnasium

Bo Karlsson, fd rektor, utredare och projektledare

Mats Norrstad, lärare, Huddinge

Sten Svensson, tidigare chefredaktör Lärarnas tidning

Mats Wingborg, utredare och journalist

Daniel Suhonen, chef Katalys