Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skoltröttheten är bara
en ren bortförklaring

Jan Björklund.Foto: Jens L'Estrade

Jan Björklund - Ta ansvar för det fria skolvalets konsekvenser, skriver gymnasielärarna Gabriel Guiance Helena Dübeck och Nils Ljung.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Att det i dag står klart att skolkrisen i Sverige orsakats av det fria skolvalet är ingen hemlighet. Därmed kan man undra varför våra politiker inte är beredda göra något åt skolkrisens verkliga orsak? Många naiva och verkningslösa åtgärdsförslag har kastats fram av de olika politiska partierna under senare år i till synes ren desperation. Allt ifrån att stänga de så kallade "dåliga skolorna" till att förse lärarna i de mest utsatta skolorna med en superpedagog eller reformera betygssystemet. Vad som helst bara vi inte rör det fria skolvalet. Vi anser att skolpolitikerna i anständighetens namn ändå måste mildra de förödande konsekvenser vi ser i form av bland annat ökad segregation och fallande kunskapsresultat.

 

Om vi menar allvar med att alla elever skall ha en likvärdig utbildning lär det bli dyrt. Det socioekonomiska tillägget som i dag utgår till de mest segregerade skolorna är inte ens i närheten av att täcka de behov som finns. För att skolor ska kunna hjälpa elever i behov av särskilt stöd krävs det att skolornas åtgärdsprogram utgår från elevernas verkliga behov och att lämpliga åtgärder sätts in. Det som nu fokuseras på är att åtgärderna inte spräcker budgeten, inte att de faktiskt hjälper eleverna. Syftet tycks dessutom vara att gardera sig från framtida stämningsprocesser. Kontentan av denna omfattande pappersexercis är att lärarnas tid och energi tas från att verkställa en kvalitativ undervisning, samt att de verkliga problemen döljs i detta byråkratiska spel för gallerierna.

 

Att man som Jan Björklund benämner de elever som har problem med att klara skolan som "skoltrötta" är direkt vilseledande och bidrar till att förminska situationens allvar och komplexitet. Begreppet skoltrött för främst tankarna till lata och uttråkade elever som med rätt inspiration av en engagerad lärare går att med knappa resurser få på rätt köl. Det som i verkligheten döljer sig bakom elevers problem i skolan är av mycket mer skiftande natur. Det kan till exempel röra sig om: psykisk sjukdom, kriminalitet, droger, neuropsykiatriska handikapp, sociala problem, svag begåvning (nästan särskola), hemlöshet, självmordsförsök, språksvårigheter osv.

Det är de här elevkategorierna som ansamlas och koncentreras på de segregerade skolorna i det fria skolvalsystemet. Det är rätt uppenbart att dessa elever inte är attraktiva på en skolmarknad, då de kostar mer än vad de drar in. Dessutom ger denna elevkategori en skola badwill, vilket i ett skolpengsystem är förödande, då skolans ekonomi bygger på hur många elever man lyckats locka till sig. Skolverkets lägesbedömning 2013 bekräftar dessa problem genom att konstatera att "Spridningen i resultat mellan elever har ökat och det finns fortsatt ett starkt samband mellan socioekonomisk bakgrund och hur elever lyckas i skolan. [...] Skolorna verkar däremot bli mer och mer segregerade efter egenskaper såsom exempelvis elevernas Studiemotivation. [...] Skolvalsreformen har med stor sannolikhet bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat. Skolverket ser det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma" (s 7).

 

Resultatet blir att vi har fattiga skolor befolkade av elever med stora behov som skolan inte på långt när klarar av att möta. Det är av denna anledning resultaten i skolan rasar och det är av denna anledning som likvärdigheten försvunnit. Så om vi skall ha kvar det fria skolvalet måste utbildningsminister Jan Björklund börja betala för dess konsekvenser. Detta under förutsättning att vi fortfarande vill ha en likvärdig skola. Annars får vi nog räkna med att förfallet fortsätter.

 

GABRIEL GUIANCE

HELENA DÜBECK

NILS LJUNG

är gymnasielärare