Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Skolsystemet inbjuder till extremisternas välfärdsbrott

Foto: JULIA PERSSON
Liberalen Axel Darvik är skolkommunalråd i Göteborg.

Under mer än 20 år kunde Römosseskolan bedriva en verksamhet som syftade till att segregera barn.

En reformering av friskolesystemet är ett måste för att få bukt med välfärdsbrott kopplade till extremism, skriver Axel Darvik (L), skolkommunalråd i Göteborg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I onsdags beslutade slutligen Skolinspektionen (SI) att stänga Römosseskolan. Det kom inte en dag för tidigt. Jag har sedan jag tillträdde som skolkommunalråd kämpat för att få stopp på den här verksamheten vars bärande idé är att skapa parallellsamhällen i Sverige. Samtidigt är jag besviken på att Skolinspektionens skäl till beslut enbart baserar sig på den ekonomiska brottslighet som huvudmännen står åtalade för. Det är beklagligt att man inte kunde dra tillståndet baserat på ägarnas segregerande ideologi.

Tyvärr är det vi nu sett hända på Römosseskolan inte bara ett bevis på en enskild verksamhets ljusskygga ledning, det illustrerar mer övergripande problem som jag vill adressera. Det handlar om brister i friskolesystemet och extremistkopplade välfärdsbrott.

Tvångsbön och könsseparation

Det är djupt problematiskt att Römosseskolan under mer än 20 år har kunnat bedriva en verksamhet som mer syftat till att segregera barn snarare än att bidra till en integration av dem i det svenska samhället. SI har vid flera tillfällen tidigare gjort granskningar av Römosseskolan och funnit allvarliga brister. Man har på skolan haft bönestunder som inte upplevts som frivilliga och man har haft könsuppdelad idrott samt kollektiv bestraffning. 

Vid varje granskning av Römosseskolan har skolan, åtminstone på ytan, rättat till bristerna men den underliggande segregerande ideologin har ändå hela tiden varit drivande för verksamheten. Här borde SI mycket tidigare kunnat identifiera denna agenda och använt den som motivering för att dra in tillståndet. 

Partistyrelsens förslag

På vårt landsmöte föreslår nu Liberalernas partistyrelse att det i vårt program ska skrivas in att:

Det ska göras en förstärkt ägarprövning. Detta innebär bland annat att transparensen och öppenheten behöver förstärkas med en offentlig ekonomisk redovisning för varje enskild skolenhet.

Potentiella ägare som vill starta konfessionella skolor inte ska godtas.

Skolinspektionen ska i de flesta fall inte förvarna för kommande inspektioner. De ska göras oanmälda på samma sätt som polisen har rätt till flygande inspektioner av till exempel fordon.

Det är beklagligt att Skolinspektionen inte kunde dra tillståndet baserat på ägarnas segregerande ideologi.

Det ges ett uppdrag till alla huvudmän att de ska motverka segregation. Alla skolor ska redovisa program för att motverka segregation. Det kan handla om bättre information till underrepresenterade grupper, förläggning av SFI och hemspråksundervisning till skolans lokaler och regler för skolskjutsar. Vi vill även göra det möjligt att stoppa aktörer från att etablera skolor i det fall verksamheten bedöms medföra ökat utanförskap, minskad jämställdhet eller motverka integrationen.

Bara långsiktiga ägare, som kan visa på goda förutsättningar att bedriva en högkvalitativ utbildning, ska godtas.

Vi vill införa en nationell skolpeng = statlig skola.

Bötfäll betygsinflationen

Det finns mycket som talar för att det funnits en omfattande betygsinflation på Römosseskolan. Skoldebattören Linnea Lindquist gjorde en granskning av detta 2019. Betygsinflation är allvarligt och måste stoppas. Liberalerna föreslår nu att det utöver obligatorisk extern rättning av nationella prov bör tas ännu ett steg. Skolor vars betyg avviker från resultaten på dessa externt rättade nationella prov bör få en erinran – och om problemet inte åtgärdas, vitesföreläggande från Skolinspektionen.

Många obehöriga lärare en varningssignal

Det har varit en anmärkningsvärt låg andel behöriga lärare på Römossekolan, runt 50 procent. Liberalerna införde den viktiga reformen kring lärarlegitimation. Vi ser nu att skillnaderna i behörighet hos lärare mellan både skolor och kommuner är betydande. Detta är oroande.

Vi föreslår därför att andelen behöriga lärare ska vara en av flera bedömningspunkter när skolor granskas av Skolinspektionen. Det skulle göra det möjligt att utfärda kritik eller i värsta fall lägga ner skolor. Vi är av åsikten att skolor där rektorer satsar på att stärka lärarkompetensen genom att tillsätta och behålla legitimerade lärare alltid ska gynnas.


Av Axel Darvik (L)

Skolkommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg