Utbildningsminister Gustav Fridolin berättar att miljardsatsningen ska användas till att förbättra arbetsmiljön och effektivisera energianvändningen. Gott så. Men det är inte bara bullerdämpning och värmeväxlare som gör att eleverna trivs och presterar bra. Det är istället ett helhetsperspektiv på den lärande miljön – där energieffektiva lokaler ingår som en av flera byggstenar.
Förutsättningarna för en fysiskt och psykosocialt god arbetsmiljö avgörs på arkitekternas ritbord, i en bra dialog med alla brukare – elever, lärare, skolpersonal – och i beställarens ambitioner. I våra nordiska grannländer byggs många nya skolor som stöder en förändrad och förbättrad pedagogik. Med hjälp av arkitekturen skapar man i Finland skolmiljöer som ökar trygghet och minimerar mobbningsmöjligheter.
I Finland har man förstått att för att hamna högt upp i Pisas undersökningar krävs det mer än bra lärare. Därför har de också satsat på nydanande skolarkitektur.
Hur våra skolor byggs och underhålls påverkar också hela samhällets värdering av skola, utbildning och kunskap. Tyvärr har skolbyggnaden gått från att vara en statussymbol till att bli en förvaringsplats. Det kostar att renovera och bygga nya skolor. Men det är inte nödvändigtvis dyrare att renovera och bygga riktigt bra skolor.
Att mäta effekter av en ny ventilationsanläggning är enkelt. Enklare än att mäta antalet trygga elever som trivs i skolan. Men forskningen visar tydliga resultat. Här finns klara samband mellan bra arbetsmiljö och elevers studieresultat. Vi måste lita på arkitekternas kunskap i dialog med brukarna och hur rummet påverkar lärandeprocesser.
Bra arkitektur och bra utbildning ställer samma utmaningar för politiker: Ett stort mått av långsiktighet och en stor tillit till de professionella utförarna. Gustav Fridolin, vi hoppas att du ser till helheten och inte fastnar i energiteknik.
Mattias Hallberg är ordförande för Sveriges Elevkårer
Tobias Olsson är förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter
