DEBATT. I en ledare i DN skriver Susanne Nyström, om skolor som öppet försöker sortera bort elever, exempelvis genom att avråda vissa elever från att ansöka till skolan och uppmana andra. Problem med diskriminering i skolan har uppmärksammats även på andra håll, bland annat i en forskningsstudie från Lund.
Tillvägagångssättet kan betraktas som lagenligt, eftersom skollagen gör det möjligt för en skola att tacka nej till en elev i stort behov av stöd med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. En grupp som särskilt drabbas är elever med funktionsnedsättning. De omfattas därmed inte heller av det fria skolvalet.
Engagerade föräldrar kan inte vara ett krav
Men borde inte motiverade elever med målinriktade föräldrar ha möjlighet att välja högkvalitativ undervisning? Givetvis, precis som alla elever. Men engagerade föräldrar ska inte vara en förutsättning. Det är skolans ansvar att möta varje elevs behov.
Ordvalet ger vid handen att det är barnet som utgör problemet och är orsaken till frånvaron. Detta fast frånvaron snarare beror på brister i skolan som omöjliggör för barnet att vara där.
Skollagen fastslår nämligen att alla har rätt till en likvärdig utbildning och rätt till stöd. Skolan ska även vara kompensatorisk och uppväga skillnader, oavsett om det rör barn som kommer från socioekonomiskt utsatta områden eller om barn som har en funktionsnedsättning.
Hamnar i livslång fattigdom
Så är det inte i dag. Många elever med funktionsnedsättning slås ut tidigt och finns bland de som sedan saknar behörighet till gymnasiet, årligen runt 15 procent. Klarar man inte skolan är det svårt att få ett jobb. Många hamnar i livslång fattigdom.
Det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om fler barn klarar sin skolgång. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på att ett framtida utanförskap kostar samhället tiotals miljoner per individ under en livstid. Han menar att det oftast börjar med skolfrånvaro.
Vi vet vad skolfrånvaron beror på
Funktionsrätt Sverige och våra medlemsförbund vet varför elever med funktionsnedsättning är överrepresenterade när det gäller skolfrånvaro. Ett vanligt scenario är att barnet blir hemma från skolan på grund av bristande stöd och anpassningar. Man säger då att barnet har problematisk skolfrånvaro. Ordvalet ger vid handen att det är barnet som utgör problemet och är orsaken till frånvaron. Detta fast frånvaron snarare beror på brister i skolan som omöjliggör för barnet att vara där.
Trots att varje barn har rätt till utbildning så är det sällan någon som ställs till svars när barnet inte får sin utbildning. Däremot ställs barnen och deras föräldrar till svars om barnet inte mäktar med att vara i skolan, exempelvis i form av en orosanmälan till socialtjänsten. Eftersom vi har skolplikt kan ett barn inte välja att inte vara i skolan även när skolan inte ger barnet förutsättningar att vara där.
Strider mot konventionerna
Sedan drygt två år tillbaka är barnkonventionen implementerad i svensk lagstiftning. Det borde därför vara självklart att skolan utgår från barnets perspektiv. Sverige har också undertecknat och ratificerat funktionsrättskonventionen. Dessutom har vi sedan 2021 en ny funktionsrättsstrategi där skolan är ett prioriterat samhällsområde. Sverige måste bli bättre på att leva upp till sina åtaganden på skolområdet.
Det är ingen vild gissning att skolan blir en av de viktigaste frågorna i valet 2022. Om Sverige vill vara ett föregångsland när det gäller barnets rätt är det upp till bevis!
Tre viktiga steg:
1. Ta bort skrivningen i skollagen om möjligheten att neka en elev stöd med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
2. Säkerställ att alla elever får det stöd och de anpassningar de behöver i skolan.
3. Ställ högre krav på huvudmännen att säkerställa alla elevers rätt till en inkluderande skolmiljö – med universellt utformade skolmiljöer skulle det generella behovet av individuellt stöd minska.
Av Elisabeth Wallenius
Ordförande Funktionsrätt Sverige
