Skolan ska kunna lussefira i kyrkan

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Enligt en kort artikel i DN har en skola i Sköndal fått ett "underhandsbesked" från skolverket om att det är "säkrast" att inte ha det traditionella luciafirandet i kyrkan. I det brev jag fått från en upprörd förälder framgår att skolan därefter bestämt sig för att ställa in adventsfirandet. Ärligt talat är jag innerligt trött på att samma diskussion återkommer år efter år i samband med lucia och skolavslutningar. Vad är det som är så svårt med att låta skolan fortsätta fira högtider i en kyrkolokal?
Det är möjligt att det har gått någon tjänsteman på skolverket helt förbi, men hela poängen med luciafirandet är att fira ett katolskt helgon. Ett luciatåg brukar normalt sett vara smockfyllt av sånger och versläsning som, händelsevis, har med lucia eller julen att göra.
Och om inte också det har gått någon tjänsteman på skolverket förbi, så firar vi jul därför att Jesus föddes i ett stall för 2 000 år sedan. Stalledrängen finns med i luciatåget till minne av den förste kristne martyren, Sankt Stefan.
Tomtarna kopplas ofta samman med helgonet Sankt Nicolaus, och även om man i stället gör kopplingen till folktrons tomtar och troll, så kan man rimligen inte hänvisa luciatågets tomtar till vetenskap och beprövad erfarenhet.
Mindre religiöst än så kan man knappast begära att ett luciafirande ska bli. Om man nu inte ersätter lucian, tärnorna, stalledrängar och tomtar med barn uteslutande iförda pepparkaksdräkter.

Men luciafirandet finns
nu till av ett skäl, och varken lärare, musiklärare, barn eller föräldrar ska behöva tvingas in i ett historierevisionistiskt hörn, där "Det strålar en stjärna" måste ersättas av "Jag såg mamma kyssa tomten".
Genom årens lopp har frågan om luciafiranden och skolavslutningars vara eller inte vara i våra kyrkor debatterats livligt. Jag har full respekt för den som inte vill att deras barn ska prånglas på en tro.
Däremot kan det knappast anses rimligt att barn inte ska få ta del av vårt kulturarv, och få vetskap om vad det är för traditioner och värderingar som präglat och fortfarande präglar vårt samhälle.
Min erfarenhet är att det nästan aldrig är föräldrar eller lärare med annan tro än kristen som har invändningar mot att lucia firas och att skolavslutningar avhålls i kyrkolokaler.
Tvärtom brukar jag mötas av att barn och föräldrar med annan tro än den kristna som uppskattar när det svenska samhället är tydligt med både kultur och värderingar.
Nej, den kritiska debatten brukar i stället drivas av kulturradikaler och värderelativister som i bästa fall är rädda för traditionella kulturuttryck och kristna värderingar, i värsta fall vill radera dem från det offentliga rummet. Lucia och jul blir tomma och meningslösa utan deras historia. Som en fettisdag utan semlor. Första maj utan arbetare. Nationaldag utan nation. Att läsa skolverkets rekommendationer för högtider är som att läsa något Monty Pythonskt. Ingen lucia utan en dekonstruktion i minsta atom. Vad som hände med kultur, stämning och den gemensamma upplevelsen framgår dessvärre inte.

Det finns något
djupt bekymmersamt i de resonemang som bygger på att kultur skapar "samhörighet som blir någon annans utanförskap". När vi förnekar behovet av gemenskaper och uttrycken för denna gemenskap, leder det i själva verket till en framtid där ingen känner tillhörighet. I stället för en förståelse för vår gemensamma kultur och ett möte mellan olika kulturyttringar, verkar allt för många nervöst sträva efter en sorts nollkultur. Större utanförskap än så kan man knappast tänka sig.
Som kristdemokrat är min uppfattning klar. På samma sätt som ingen skola ska vara tvingad att fira sina högtider i en viss lokal, ska ingen skola vara rädd för att ha lussefirande eller skolavslutningar i kyrkan.
Jag älskar mångfald. Men i mångfald ligger också det högst naturliga att bejaka våra traditioner och våra gemensamma värderingar.
Och ingen i Sverige har anledning att skämmas för vårt kristna kulturarv. Utan detta arv hade Sverige sett helt annorlunda ut.

Göran Hägglund
Partiledare för Kristdemokraterna

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag