Andreas Norlén, Moderaterna. Foto: WENNERLUNDAndreas Norlén, Moderaterna. Foto: WENNERLUND
Andreas Norlén, Moderaterna.  Foto: WENNERLUND
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna. Foto: RiksdagenCamilla Waltersson Grönvall, Moderaterna. Foto: Riksdagen
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna. Foto: Riksdagen

Skolan får inte vara en frizon för radikalisering

Publicerad

Skolan får inte bli stillastående när elever hyllar terroristorganisationer, motarbetar jämställdhet eller uttrycker sig rasistiskt.

Enligt Skolinspektionen är arbetet med demokrati och värdegrund bristfälligt på många skolor, skriver debattörerna. 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Enligt en studie gjord i göteborgsförorterna Angered och Bergsjön uppger 11 procent av ungdomarna att de sympatiserar med terrorsekten IS. Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken Hora eller Kuvad, består av svar från 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år. 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier. Det är en mycket skrämmande utveckling.

Samtidigt är förtroendet för samhällets institutioner lågt. Hela 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.

Det krävs utökade insatser för att förbygga terrorsympatier bland ungdomar. Detta särskilt mot bakgrund av att Säpo bedömer att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige på några få år gått från ett par hundra till tusentals individer. Risken är överhängande för att fler barn och unga utsätts för rekryteringsförsök av våldsbejakande extremister. Sverige är i en allvarlig situation och det förebyggande arbetet mot extremism behöver stärkas. Det kommer att kräva insatser på flera områden, även i skolan.  

 

LÄS MER: Skolan måste se dem som lever i hederskulturen

 

Skollagen är tydlig med att utbildningen i Sverige ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Men enligt en rapport från Skolinspektionen (2012) är arbetet med demokrati och värdegrund bristfälligt på många skolor. Ofta är arbetet inte integrerat i det ordinarie skolarbetet, utan bedrivs genom någon temadag eller något studiebesök. Det räcker inte.

Skolans ansvar och ansvaret för andra som arbetar med barn och unga, främst inom förskolan och fritidshemmen, att motverka extremistiska värderingar behöver förtydligas. Det behöver bli tydligare vilka konkreta krav som ställs på varje skola, när det gäller att främja demokratiska värderingar, och det behöver bli mycket tydligare att skolan har ett ansvar för att utmana och ifrågasätta elever, som framför åsikter som strider mot principerna som bygger upp demokratin och de mänskliga fri- och rättigheterna. Skolan får inte bli stillastående när vissa elever hyllar terroristorganisationer, motarbetar jämställdhet eller uttrycker sig rasistiskt.

Det är viktigt att detta arbete bedrivs redan på lågstadiet. Den så kallade Rosengårdsrapporten, som presenterades redan 2009,  visar att vissa källarmoskéer medvetet riktar sin rekryteringsverksamhet mot minderåriga, eftersom de är mer lättpåverkade.  Alla som får veta att ett barn far illa är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Det gäller även vid misstanke att barnet riskerar att fara illa. I skolan gäller skyldigheten rektorer, förskolechefer, pedagoger, elevhälsan och övrig skolpersonal. Förutom ett bättre förebyggande arbete behöver också anmälningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga som bedöms vara i riskzonen för våldsbejakande extremism. 

 

Sverige ska ha en trygghet att lita på

 

Moderaterna föreslår nu en rad insatser:

Vi vill att Skollagen ska förtydligas med ett specifikt uppdrag att motverka våldsbejakande extremism. Alla skolhuvudmän bör ta fram handlingsplaner för hur eleverna ska få arbeta och medvetandegöras om konflikter rörande hedersvåld och religiöst motiverad extremism. Samtidigt ska anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa utökas till att omfatta barn som bedöms vara i riskzonen för influenser från våldsbejakande extremism. Alla skolhuvudmän, i samarbete med lokala förvaltningar och relevanta myndigheter såsom polisen, ska ta fram en åtgärdstrappa för hanteringen av barn och unga som bedöms befinna sig i riskzonen för terrorsympatier. 

Moderaterna vill även att Skolverket får i uppdrag att årligen kartlägga icke-demokratiska värderingar bland barn och ungdomar samt ta fram lämpligt stödmaterial för skolor att använda i undervisningen. Till sist vill vi att det genomförs ett kompetenslyft rörande våldsbejakande extremism och hedersstrukturer bland lärare och personal på landets skolor.

Sverige ska ha en trygghet att lita på – som gäller alla. Det är tydligt att mer behöver göras i det förebyggande arbetet mot radikalisering – även i svensk skola.

 

Camilla Waltersson Grönvall

Utbildningspolitisk talesperson (M)

Andreas Norlén

Ordförande i Konstitutionsutskottet (M)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag