Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skolan blev inte sämre när flyktingeleverna kom

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP), skriver att den svenska skolan klarade av att ta emot många nya elever i samband md flyktingkrisen. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON
Jan Björklund, partiledare för Liberalerna, menar att den svenska skolan är på väg utför. Foto: LISA MATTISSON

Skolan klarade av att ta emot många nya elever under flyktingkrisen utan att kvaliteten försämrades, skriver Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP). 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

SLUTREPLIK I SKOLA. 2015 kom 70000 barn från krig och flykt till svensk skola. Lärare och rektorer gjorde stordåd för att göra krigshärjade barn till elever som fick se sin framtid. I vår respekt för den insatsen är jag övertygad om att Jan Björklund och jag förenas.

Det fanns de som kraxade om att mottagandet av nyanlända skulle försämra skolan för de elever som redan var där. Så blev det inte. Vi investerade i skolan. Trots fler elever har vi högre lärartäthet och antalet elever per pedagogisk personal har sjunkit markant. Trots lärarbristen arbetar fler legitimerade lärare i skolsystemet än någonsin.

 

Läs även: Jan Björklund svartmålar skolan och missar målet 

 

Sedan 2014 har resultaten, tvärtemot olyckskorparnas förutsägelser, förbättrats. En högre andel nyanlända når behörighet. En högre andel elever med svensk bakgrund når behörighet. Skolan klarade alltså att ta emot många nya elever, utan att kvaliteten försämrades för de vi redan hade. Det är en arbetsseger av lärare och rektorer.

Det är denna arbetsseger Björklund sablar ner (Expressen 27/2) när han svepande påstår att resultaten försämras. Han kan bara påstå det om han blundar för att den stora insats vi gjorde 2015, och fortsätter göra, innebär att andelen nyanlända bland eleverna ökat. 

För en del av dem räcker inte tiden i skolan, de har länge varit på flykt, bott flera år i flyktingläger och kan inte på kanske bara ett år lära sig det andra elever får tio år på sig att lära. Vi behöver säkra att de får mer tid och binda ihop grundskolan och gymnasiets introduktionsprogram så att alla når behörighet även om alla inte hinner göra det i nian.

Ojämlikheten måste brytas 

Den stora uppgiften är denna: Ska vi fortsätta ha växande kunskaper måste ojämlikheten brytas. Nyanlända får inte koncentreras till bara några skolor. Vi ska fortsätta satsa mer på de skolor och elever som har det tuffast. Ungas psykiska ohälsa måste mötas, elevhälsan stärkas, specialpedagogiken byggas ut. Lärare ska få mer avlastning, och mer tid för sitt jobb.

Vi har så mycket kvar att göra. För att stärka professionen, de som gör jobbet i skolan. Då börjar vi inte med att blunda för att deras arbete faktiskt ger resultat.

 

Av Gustav Fridolin

Utbildningsminister (MP)

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!