DEBATT. Digitaliseringens kraft och dess möjligheter är stora. Samtidigt finns det i dag skolor där skärmarna i det närmaste slagit ut de fysiska böckerna. Samma sak gäller tyvärr i en del hem. Sociala medier och de stora nätjättarnas algoritmer är skapade för att öka skärmtiden och behålla användarna så länge som möjligt.
Den som tittat på barnens sociala medier och kanske framför allt Tiktok vet vad det handlar om. Hjärnans dopamincenter matas med snabba kickar och belöningar. På några millisekunder avgörs om hjärnan får dig att fastna eller om du scrollar vidare. Inget är värt att titta på längre än några sekunder, sedan kommer nästa post eller notifikation.
Men den omfattande skärmtiden skapar problem. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte. För att inte tala om hur det psykiska välmåendet påverkas av sociala mediers ständiga flöde.
Vi behöver nu tänka om. Vi behöver gå tillbaka till skolans grunder.
Skärmarna konkurrerar dessutom bara genom sin närvaro. Den som testar att läsa en text med mobilen bredvid sig, jämfört med att ha den i ett annat rum, märker snabbt skillnaden. Även när du lyckas motstå frestelsen att öppna telefonen, så distraherar tanken och stjäl både energi och koncentration.
Om det är så för en vuxen - tänk då vad konsekvenserna blir av att vi låter våra barn dränkas i detta från ung ålder?
Skolan ska jämna ut livschanser. Skolan ska kompensera för det du inte får hemifrån. Den ska ge dig förutsättningar att utvecklas till en fri individ, lära ut grunderna. Så har det varit sedan skolan infördes. Men som en följd av digitaliseringsivern i skolan har det på senare år även handlat om att kompensera för den som inte haren egen skärm hemma. I modernitetens namn har allt digitalt ofta ansetts vara bra, oavsett innehåll. Den tiden är förbi.
Utan genvägar
Tillgång till skärm är inte problemet i dag. Med dagens skärmsamhälle är det i stället att få barnen att lyfta blicken och lära sig grunderna. Att lära sig räkna, skriva och orka läsa längre texter. Utan snabba kickar. Utan genvägar. Lite tråkigt tragglande helt enkelt.
Dagens elever har i princip all världens underhållning konstant inom räckhåll, bara en av fem gör sina läxor utan digital distraktion. Den analoga världen behöver fler som står upp i kampen mot Tiktok-hjärnan och dess krav på snabba kickar och underhållning. Skolan ska vara en sådan kraft.
Frågan är förstås inte svartvit. Det finns fördelar med digitala hjälpmedel, framför allt för elever i behov av särskilt stöd. Det kan vara helt avgörande för vissa elevers möjlighet att klara skolan, men de måste användas på ett genomtänkt sätt och bygga på forskning.
Allt mer sällsynta
Den tidigare rödgröna regeringen genomförde ett omfattande digitaliseringsarbete i skolan som har bidragit till att riktiga läroböcker blivit allt mer sällsynta i klassrummen, och skärmarna har på vissa håll tagit deras plats.
Vi behöver nu tänka om. Vi behöver gå tillbaka till skolans grunder. Den här regeringen satsar därför över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker. För de allra yngsta elever borde skärmar vara ett undantag snarare än regel.
Liberaler har i alla tider kämpat för en skola med fokus på de grundläggande kunskaperna - från folkskolan fram tills i dag. Skolan finns till för att lägga grunden för att kunna leva fritt som vuxen, inte för att barn ska få göra lite vad som passar eller blir enklast. Då hade böndernas barn aldrig lämnat fälten. Och dagens barn aldrig lagt ifrån sig skärmen.
Nu tar vi tillbaka skolan till grunderna.
Av Johan Pehrson (L)
partiledare och arbetsmarknads- och integrationsminister
Lotta Edholm (L)
skolminister
