Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skatten som symboliserar regeringens misslyckande

Plastpåseskatten drabbar svenska företag som utvecklar hållbara plastpåsar, och hämmar därmed utvecklingen av dessa. Samtidigt är skatteintäkterna minimala, skriver M-debattörerna.
Foto: MAXIM THORÉ/BILDBYRÅN
Jessica Rosencrantz (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson.
Foto: FREDRIK WENNERLUND
Arba Kokalari (M), Europaparlamentariker.
Foto: ANDREAS ALFREDSSON

Nästan alla plastbärkassar i Sverige är gjorda av återvunnen eller förnybar plast, men plastpåsar på rulle är ofta tillverkade utomlands av fossil plast. 

Skatten styr alltså människor att välja det ohållbara alternativet, med större utsläpp som följd, skriver Jessica Rosencrantz och Arba Kokalari (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ingen tvivlar på regeringens engagemang i miljöfrågan. Men det går inte att komma ifrån att politiken är ett misslyckande. Utsläppen minskar för långsamt för att vi ska nå klimatmålen och av Sveriges miljömål når vi bara ett enda.

Nu har det gått ett år sedan plastpåseskatten infördes. Miljönyttan är obefintlig och skatteintäkterna knappt en tiondel av de budgeterade. Regeringens plastpåseskatt är symptomatisk för en miljöpolitik som präglas mer av miljöpartiska dogmer än av nytta för miljön. Syftet med skatten – som leder till ett pris i affären på sex, sju kronor för en vanlig bärkasse – är att bidra till en mer hållbar användning av plastpåsar. 

Användningen har bara bytt skepnad

Sedan skatten infördes har försäljningen av plastbärkassar störtdykt. Men användningen av påsar har inte minskat, bara bytt skepnad. Försäljningen av pappkassar och tunna plastkassar på rulle har nämligen ökat markant, enligt handelns siffror. De träffas inte av skatten och människor behöver ju fortfarande bära hem maten från affären och slänga hushållssoporna.

Skatten gör inte heller skillnad på om plastbärkassarna är gjorda av fossil eller hållbar plast. Nästan alla plastbärkassar i Sverige är gjorda av återvunnen eller förnybar plast, men plastpåsar på rulle är ofta tillverkade utomlands av fossil plast. Skatten styr alltså människor att välja det ohållbara alternativet, med större utsläpp som följd. Det är direkt kontraproduktivt.

Minimala skatteintänkter

Skatten drabbar svenska företag som utvecklar hållbara plastpåsar, och hämmar därmed utvecklingen av dessa. Samtidigt är skatteintäkterna minimala. Under 2020 drog skatten in 174 miljoner kronor mot beräknade 2,1 miljarder kronor. Plastpåsekatten är ett misslyckande också ekonomiskt. 

Regeringen bör ta lärdom och lägga symbolpolitiken åt sidan.

Tyvärr är plastpåseskatten varken den första eller den sista symbolåtgärden från den här regeringen. Sedan tidigare har regeringen infört en kemikalieskatt och snart kommer det en skatt på take away-mat.

Samma märkliga politik på EU-nivå

Regeringspartierna driver samma slags politik i Europaparlamentet. Miljöpartiets politiska grupp i parlamentet har till exempel föreslagit förbud mot reklam som uppmuntrar till ohållbar konsumtion. Men vem ska avgöra vad som är ohållbart? Samtidigt gav man även sitt stöd till ett förslag om att produkter ska märkas med en uppskattad livslängd i antal år. Men ett par vinterkängor slits snabbare i norra Sverige än i södra Spanien.

Moderaterna vill i stället ta tag i de riktiga problemen på miljö- och klimatområdet. Vi vill öka produktionen av fossilfri el och bygga ut elnäten så att bilar och industrier kan ställa om. Vi vill bryta framtidens mineraler i Sverige så att vi kan tillverka elbilar och vindkraftverk hållbart. Och vi vill skapa bättre förutsättningar att bruka jorden och skogen så att vi kan tillverka hållbara gröna bränslen till lastbilar, flygplan och industrin. Vi vill satsa på nya tekniker för att minska utsläppen, som att fånga in och lagra koldioxid.

Skippa symbolpolitiken

Inom EU arbetar Moderaterna för att öppna upp handeln för tjänster såsom reparationer, riva handelshinder som i dag gör det svårt att handla med återvunna material samt ta bort tullarna på varor och tjänster som bidrar till hållbar utveckling.

Det här är politik som gör verklig skillnad. Regeringen bör ta lärdom och lägga symbolpolitiken åt sidan. Sverige förtjänar en bättre miljöpolitik än regeringens.


Av Jessica Rosencrantz (M) 

Miljö- och klimatpolitisk talesperson

Arba Kokalari (M)

Europaparlamentariker