REPLIK. Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, är orolig att en ökad beskattning av arv och gåvor kommer att leda till kapitalflykt samt att produktiva människor och företag inte längre ser Sverige som attraktivt.
Vidare befarar han att fastighetsskatten kommer leda till att änkor och änklingar tvingas bort från sitt hus.
Överlag är han bekymrad över att våra förslag fokuserar på minskade klyftor utan att ge tillräckligt med pengar till statskassan.
Ekström går så långt i sin kritik att han menar att våra förslag som presenterades i rapporten ”Skatten och Kapitalet” skulle skada Sverige allvarligt.
Ekström har fel.
Liten elit som sitter på allt kapital
Bryr man sig om ekonomin och tillväxt är det centralt att också bry sig om ojämlikheten i samhället.
En liten grupp superrika som äger större delen av allt kapital riskerar att skada tillväxten och ekonomins funktionssätt.
När vi får en liten elit som sitter på allt kapital leder detta till att makten i samhället koncentreras och konkurrensen minskar.
Liknande diskussioner förs brett i nationalekonomiska kretsar, bland annat av Nobelprisvinnaren Joseph Stiglitz och Thomas Piketty, författare av bestsellern ”Kapitalet i det 21:a århundradet”.
Rädd för vänsterspöke
Ojämlikheten på förmögenheter har större betydelse än inkomstskillnaderna.
Ekström pekar ut att inkomstskillnaderna i Sverige (pengar som tjänas via arbete) är bland de lägsta i världen.
Det är sant, men vår rapport tar in ett större sammanhang.
Den stora ojämlikheten i samhället handlar om att en liten grupp äger dyra fastigheter och stora delar av näringslivet.
De rikaste tio procenten i Sverige äger 66 procent av allt kapital
Timbros chefsekonom har bland annat räknat ut att de rikaste tio procenten i Sverige äger 66 procent av allt kapital (Lundberg och Waldenström, 2017) medan den stora massan äger en liten andel av kapitalet.
Ekström verkar mer rädd för ett missunnsamt vänsterspöke än intresserad av hur vi ska säkra en långsiktigt stabil tillväxt som kommer alla till del.
Det är synd att Ekström är fast i skattedebatten från 1970 och 1980 i stället för att fokusera på 2020 och 2030.
Av Emil Bustos
Rapportförfattare och doktorand i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm
Elis Örjes
Rapportförfattare och expert på skattefrågor
Premium
Premium
Premium