Regeringen beslutar på torsdag att tillsätta en utredning för att ta fram förslag för bättre ordning på snabblånemarknaden och minska den överskuldsättning som oseriösa snabblåneföretag bidrar till.
Obetaldas sms-lån och andra så kallade snabblån är en bidragande orsak till ökningen av antalet betalningsförelägganden. Allt fler medborgare fastnar i skuldträsket. Förra året uppgick antalet betalningsförelägganden till över 50 000.
Eftersom sms-lån och andra snabblån fortsätter att öka i Sverige kan vi befara att problem kommer att fortsätta växa om inte kraftfulla åtgärder vidtas.
Som enskilda individer är vi naturligtvis ansvariga för de avtal vi ingår och vi får ta konsekvenserna av vårt agerande. Men det innebär inte att marknaden ska vara oreglerad. Företagen har ett enormt övertag och marknadsföring fungerar. Otillräckliga kreditkontroller och aggressiv marknadsföring har lett till en dramatisk ökning av obetalda lån.
Det har vidtagits flera åtgärder för att stärka konsumenternas ställning. Regeringen tog nyligen emot Bolåneutredningen, men vi kan redan i dag säga att vi kommer gå vidare med flera av förslagen för att skapa en bättre balans mellan bankerna och bolånekunderna.
På snabblånemarknaden är problemen emellertid avsevärt större än på bolånemarknaden. Delar av marknaden har gjort försök till självsanering men vi ser att åtgärderna har varit otillräckliga. Det beviljas fortfarande lån som kunder inte har råd med. Det behövs nu skärpt lagstiftning för att åstadkomma en mer ansvarsfull snabblånemarknad.
Riksdagsledamoten och vice ordförande i civilutskottet Johan Löfstrand (S) kommer därför att få i uppdrag att leda utredningen som ska ta fram förslag på effektiva åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter.
Direktiven till utredningen är tydliga. Åtgärderna ska sätta press på kreditgivarna.
Det inte ska vara lönsamt att låna ut till en konsument som inte klarar av att betala tillbaka lånet. En konsument ska inte i onödan behöva oroa sig för att en liten skuld växer sig stor och blir okontrollerbar. Snabblån ska inte längre vara en inkörsport till överskuldsättning.
Vi vill att utredningen bland annat ska överväga:
* Kostnadstak. Ränta och avgifter kan snabbt bli större än själva lånebeloppet. Utredningen ska därför överväga en regel som gör att kostnaderna för ett lån inte får överstiga det belopp som konsumenten lånat.
* Räntetak. I flera länder inom EU är kreditgivarens möjlighet att ta ut hög ränta begränsad.
* En civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning. Kreditgivaren behöver bära en större risk i de fall det inte har gjorts någon ordentlig bedömning av konsumentens återbetalningsförmåga.
* Ett krav på skriftligt undertecknande. Ett sådant krav kan förväntas leda till att färre konsumenter ansöker om och beviljas impulsiva och förhastade lån.
* Skärpta informations- och marknadsföringskrav. Hur kan vi erbjuda en konsument bättre möjlighet att förstå hur lånet fungerar och vilka risker som följer med det? Hur kan vi se till att kreditgivare är återhållsamma i marknadsföringen och inte lockar de svagaste konsumenterna att ansöka om dessa lån?
Fler steg måste tas i arbetet för att minska konsumenters överskuldsättning. Redan i år kommer regeringen därför att presentera en strategi med förslag på förebyggande, stödjande och rehabiliterande insatser mot överskuldsättning. Därutöver behövs ändrade skuldsaneringsregler, som ska hjälpa fler överskuldsatta ut ur skuldfällan och ge dem en chans att starta om på nytt utan en betungande skuldbörda.
Lagstiftning och regler behöver reformeras för att stärka konsumenternas makt och ge ökad konkurrens mellan kreditgivare. Det gäller såväl de små lånen som de stora.
Morgan Johansson (S), Justitieminister
Per Bolund (MP), Finansmarknads- och konsumentminister