Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skärpt straff räcker inte men är en viktig början

Anne Ramberg (t h) verkar nöjd med att regeringen dröjer med att få till stånd en straffskrärpning. Förhoppningsvis har Advokatsamfundets tillträdande generalsekreterare en mer konstruktiv syn på det parlamentariska arbetet i Sveriges riksdag, skriver Johan Forssell. Foto: Foto: Moderaterna och Anna-Karin Nilsson

I ett läge där antalet anmälda våldtäkter har ökat i tre år i rad måste vi självklart vidta fler åtgärder för att minska utsattheten för sexualbrott. När riksdagen riktar en uppmaning till regeringen om skärpta minimistraff är det knappast en ”påtryckning” utan en del av vårt demokratiska styrelseskick, skriver Johan Forssell (M). 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Moderaternas förslag om att skärpa minimistraffet för våldtäkt grundar sig i första hand på principen om att ett straff ska spegla brottets allvar. Det är en princip som även Anne Ramberg hänvisar till.

Våldtäkt är ett fruktansvärt brott som kan få livslånga konsekvenser för den som utsatts. Vi menar därför att dagens minimistraff på två års fängelse, som väsentligt kan förkortas i kombination med straffrabatter och villkorlig frigivning, inte är en rimlig påföljd.

Dessutom bör man komma ihåg att straffminimum för våldtäkt har inte höjts sedan brottsbalken infördes för mer än 50 år sedan. Under denna tid har samhällets syn på sexualbrott onekligen förändrats.

20 våldtäkter om dagen

Samtidigt måste vi självklart vidta fler åtgärder för att minska utsattheten för sexualbrott – särskilt i ett läge där antalet anmälda våldtäkter har ökat tre år i rad. Förra året anmäldes motsvarande 20 våldtäkter om dagen.

Därför vill vi moderater se fler poliser, och i varje polisregion ska det finnas grupper som är specialiserade på att utreda sexualbrott. Preskriptionstiden för våldtäkt borde slopas, eftersom ny teknik nu gör det möjligt att utreda brott som begåtts för länge sedan. Fler övervakningskameror behövs för att öka tryggheten i det offentliga rummet.

Att enbart skärpa straffet för våldtäkt är alltså inte tillräckligt. Men det är ett oerhört viktigt steg för att markera hur allvarligt samhället ser på detta brott.

Detta är också riksdagens uppfattning. För fjorton månader sedan ställde sig riksdagen bakom Moderaternas förslag om att skärpa minimistraffet för våldtäkt. Riksdagen riktade då ett så kallat tillkännagivande – en uppmaning – till regeringen om detta. 

Passiv S-ledd regering

Tyvärr har den socialdemokratiskt ledda regeringen varit passiv. S-ministern Morgan Johansson har inte ens lyckats tillsätta en utredning i syfte att få till stånd en straffskärpning.

Anne Ramberg verkar dock nöjd med dröjsmålet. I en kommentar på Twitter hoppades Anne Ramberg till och med att ”regeringen inte viker sig ytterligare för dessa missriktade påtryckningar”.

https://twitter.com/anneramberg/status/1155208125970079745

Men ett tillkännagivande i Sveriges riksdag är inte någon ”påtryckning”. Det är en uppmaning från den folkvalda riksdagen, till regeringen, om att agera på ett visst sätt. Det är en del av vårt demokratiska styrelseskick.

Förhoppningsvis har Advokatsamfundets tillträdande generalsekreterare en mer konstruktiv syn på det parlamentariska arbetet i Sveriges riksdag.

 

Av Johan Forssell 

Rättspolitisk talesperson (M)