Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skärmtiden ökar snabbt – barnens syn försämras

Ska vi lyckas vända denna negativa utveckling krävs en ordentlig satsning inom svensk ögonhälsa med skolan i fokus, skriver debattörerna.Foto: SHUTTERSTOCK
Awet Tesfamariam och Ida Malmblad.Foto: Pia Olsson

Vi optiker möter allt fler barn med med skärmrelaterade ögonproblem. 

Vårt nuvarande kontrollsystem sjösattes i en tid med endast en tv-kanal. Det är dags att ta detta på största allvar, skriver Awet Tesfamariam och Ida Malmblad.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Svenska barn ägnar i genomsnitt 25 timmar i veckan åt digitala skärmar som mobiltelefoner, läs- och surfplattor och datorer. Det visar en unik föräldraundersökning utförd av opinionsföretaget Yougov på vårt uppdrag. Bland tonåringar uppgår skärmtiden till hela 37 timmar, vilket i princip motsvarar tiden för en normal arbetsvecka för oss vuxna. 

Mycket pekar även på att skärmanvändandet fortsatt att öka under vårens coronapandemi. Förutom den direkta skaderisken som det blåa skärmljuset kan ha på näthinnan visar undersökningsresultatet att synen är fokuserad på extremt nära avstånd under längre perioder än vad ögat är utvecklat och anpassat för. 

Ögat behöver ständig träning

Vi optiker har därför vant oss vid att möta allt fler och även yngre barn med skärmrelaterade ögonproblem. Få känner dessutom till det nära sambandet mellan utomhusvistelse och närsynthet. Det är egentligen inte så konstigt som det först låter. Ögat är en muskel som behöver ständig växling mellan långt och kort seende. Och som med alla av kroppens muskler tappar den sin funktion utan regelbunden träning. 

I varje klass finns det flera elever som besväras av okorrigerade synfel och skärmrelaterad ohälsa.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, beräknas hälften av alla människor vara närsynta 2050. Det är nästan en fördubbling från dagens redan höga nivåer. Detsamma gäller andelen allvarligt närsynta, som är den främsta orsaken till permanent synnedsättning. Denna grupp antas öka från dagens 5, till 10 procent av jordens befolkning. 

Föråldrat kontrollsystem

Vi står helt enkelt inför både nya och stora utmaningar inom svensk ögonhälsa som riskerar att svälja stora samhällsekonomiska resurser i framtiden. Dagens kontrollsystem, som grundades på 60-talet och varit oförändrat sedan dess, med endast en screening av alla spädbarn och en obligatorisk synundersökning av alla fyraåringar, missar de synförändringar som är orsakade av barnens nya digitala vanor och förändrade livsstil. 

En sak vet vi alldeles säkert: Av de närmare 1,5 miljoner elever som nu börjar höstterminen finns det flera i varje klass som besväras av okorrigerade synfel och skärmrelaterad ohälsa. Erfarenheten visar att alldeles för många av dem tvingas dras med långvariga besvär innan felet upptäcks. Detta påverkar såväl inlärningsförmåga som studieresultat negativt.  

Rejäl satsning behövs i skolan

Ska vi lyckas vända denna negativa utveckling krävs en ordentlig satsning inom svensk ögonhälsa med skolan i fokus:

För det första. Idag är det upp till varje skola att på enklast möjligaste vis kontrollera synskärpan på långt håll. Vissa gör det återkommande. Andra sällan eller inte alls. Låt oss i stället återuppväcka flourtantens funktion. Men denna gång med det hälsofrämjande syftet att regelbundet synträna ögonen. Med enkla och återkommande övningar i klassrummet är det möjligt att förbättra såväl synen som kroppens reaktions- och koordinationsförmåga. 

Inför dessutom en årlig och heltäckande synundersökning för alla grundskoleelever. I vår Yougovundersökning stöttar 8 av 10 föräldrar det förslaget. 

För det andra. Se till att skolorna anpassar skolschemat och vid behov förlänger dagen eller förlägger lektioner utomhus, för att på det sättet stimulera till ännu mer utomhusvistelse och utomhuslek. 

Var utomhus två timmar om dagen

Låt skärmar vara ett viktigt pedagogiskt verktyg under lektioner men inte en fritidssysselsättning mellan dem. Forskning visar att två timmars utomhusvistelse om dagen minskar risken för att utveckla närsynthet.

Barns skärmtid ökar i snabb takt. Likaså den skärmrelaterade ögonohälsan. Det är dags att ta det på största allvar. Svaret kan aldrig vara att luta sig tillbaka mot gamla lösningar. Det är trots allt värt att tänka på att vårt nuvarande kontrollsystem sjösattes i en tid med endast en tv-kanal. 

 

Av Awet Tesfamariam

Chefsoptiker med MSc i klinisk optometri

Ida Malmblad

Legitimerad optiker och expert på blått ljus

LÄS MER: Vi borde ha mer hjärndöd skärmtid