Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sjukdom är priset för köttlobbyns vinster

Förbättra djurhållningen. "En god djuromsorg är det bästa vaccinet mot sjukdomar. En glad gris är en god gris som behöver mindre antibiotika", skriver Paulsen och Federley. Foto: Martina Huber

Länder med sämre djurhållning har motarbetat kriget mot antibiotikaresistensen. Men allt fler inser sambandet mellan djur- och folkhälsan, skriver Marit Paulsen och Fredrick Federley.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tidningsrubrikerna har den senaste tiden varit många och allvarliga. Vi har kunnat läsa om hur MRSA-bakterier blir allt mer vanligt förekommande i våra köttdiskar och hur allt fler patienter dör i infektioner mot vilka antibiotika blivit verkningslösa. I dag - den europeiska antibiotikadagen - är det glädjande att se hur allt fler engagerar sig på en av de viktigaste fronterna i kriget mot antibiotikaresistensen - djurhållningen.

Omkring 70 procent av våra infektionssjukdomar är gemensamma för djur och människor. Många sjukdomar - allt från salmonella till ebola - har ett ursprung hos djuren. En god djuromsorg är därför det bästa vaccinet, eftersom en glad gris är en god gris som behöver mindre antibiotika.

Medan antibiotika i andra länder används som ett paraply för att tillåta en dålig djurhållning, har våra svenska bönder en mångårig erfarenhet av att hantera användningen av antibiotika på ett återhållsamt och ansvarsfullt sätt. Men nu verkar det som att verkligheten har hunnit ifatt även vår omvärld, för nu kommer förslagen smygande i tät följd.

Nyligen presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny veterinärlagstiftning, som bland annat innehåller en europeisk databas med uppgifter om hur, när och varför antibiotika ges till våra djur. Den innehåller förslag att begränsa veterinärernas möjligheter att förskriva antibiotika samtidigt som vissa läkemedel reserveras helt för användning för människor. Man föreslår även nya regler för läkemedel som blandas i djurfoder. Dessutom pågår ett samarbete mellan bland annat Danmark, Frankrike och Holland för att på allvar tackla problemet med antibiotikaresistensen inom ramen för de nya EU-regler om djurhälsa som är på gång. I Europaparlamentet är vi djupt engagerande på området och är med och förhandlar lagförslagen.

De åtgärder som vidtagits av EU-kommissionen genom nya lagförslag har förutsättningar att påverka antibiotikaanvändningen. Dock finns det starka krafter som försvårar arbetet. När parlamentet tidigare berört frågan om att minska veterinärernas ekonomiska incitament att förskriva läkemedel har motståndet från den europeiska veterinärlobbyn varit mycket stort. Även inom ministerrådet finns ett motstånd. Vissa medlemsländer med en sämre djurhållning har så klart inget intresse av att lyfta frågan om antibiotikaresistens vilket gör att de försöker försvaga lagförslag. Dessutom är samma länder mycket dåliga på att implementera redan beslutade lagar. Vi ser det till exempel när det gäller grisdirektivet och frågan om att klippa svansar. Ett sådant beteende från medlemsländerna riskerar att öka antibiotikaresistensen, skada förtroendet för EU-systemet och skapar orättvisa konkurrensvillkor för våra svenska bönder.

Men äntligen tycks vi se hur insikten om sambandet mellan djurhälsan och folk- hälsan nu sprids hos våra kolleger.

Problemet med resistenta bakterier börjar få den uppmärksamhet som det förtjänar, och inte bara i Europa: WHO klassar nu antibiotikaresistensen som ett av de största hoten mot vår folkhälsa och till och med USA - som EU inom kort förväntas ingå ett frihandelsavtal med, kallat TTIP - jobbar på att skapa en ny myndighet för att få bukt på problemet. Europaparlamentet har redan varnat för den amerikanska användningen av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte, något som är förbjudet i EU sedan år 2006. Parlamentet förväntar sig att denna fråga kommer att tas upp med USA inom ramen för förhandlingarna om det nya frihandelsavtalet. Det är också viktigt att TATFAR ("Transatlantic Task Force on Antimicrobial Resistance") som bildades år 2009, får ett tydligt mandat att tackla detta problem på allvar på båda sidor av Atlanten.

Vi är nu i ett mycket kritiskt läge i kampen mot antibiotikaresistens. EU-kommissionen har agerat men nu vilar ett tungt ansvar på oss att driva igenom lagförslagen i parlamentet. Får vi inte igenom tydligt skärpta lagar med bred majoritet är det våra barn, sjuka och gamla som får betala priset i form av sjukdom och död. Ett lika tungt ansvar har de andra medlemsländerna som måste implementera beslutad lagstiftning och sluta motarbeta nya lagförslag på grund av kortsiktiga vinst- intressen i köttlobbyn. Botemedlet mot antibiotikaresistens är ansvarsfull användning av läkemedel och en god djurhållning där djuren håller sig friska och köttet är fritt från antibiotikarester och MRSA.

Marit Paulsen (FP),

Europaparlamentariker

Fredrick Federley (C),

Europaparlamentariker