DEBATT. Antalet biologiska flickor som ifrågasätter sin könsidentitet ökat kraftigt, mer än 2300 procent på tio år. För två år sedan uppmärksammade ”Uppdrag granskning” att de hormonbehandlingar som ges till unga med könsdysfori kan leda till allvarliga komplikationer som benskörhet och sterilitet.
Sedan dess har en kartläggning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) konstaterat att ingen vet vad ökningen beror på och att det finns svagt vetenskapligt stöd för hormonella och kirurgiska behandlingar på barn.
SVT:s nya dokumentär ”Transkriget – tänk om ni har fel” visar hur antalet barn som söker vård på grund av könsdysfori fortsätter öka och att de kritiserade behandlingarna fortsätter erbjudas trots att Socialstyrelsen har ändrat sina riktlinjer. Den överläkare som medverkar berättar om barn så unga som fyra år som misstänks ha könsdysfori bara för att de bryter mot könsstereotypa normer.
Om det juridiska könet ska baseras på självidentifikation kommer det ofrånkomligen att påverka jämställdhetsarbetet.
Utvecklingen av könsdysforivården bottnar i en ny syn på kön som innebär att det bara är personen själv som kan avgöra om denne är en kvinna eller man, vilket brukar beskrivas som självidentifikation. Könet ska alltså inte kopplas till biologi utan till individens syn på sig själv.
De senaste åren har nuvarande och tidigare regering arbetat med att förbereda ändringar i könstillhörighetslagen som reglerar det juridiska könet. De mest långtgående förslagen innebär att tolvåringar ska kunna logga in på Skatteverkets hemsida med bank-ID och byta sitt juridiska kön.
Om det juridiska könet ska baseras på självidentifikation kommer det ofrånkomligen att påverka jämställdhetsarbetet och alla områden som är uppdelade utifrån kön, exempelvis idrott, fängelser och skyddade boenden för våldsutsatta.
De som förespråkar självidentifikation pekar ofta på Norge som ett gott exempel, men då den norska lagstiftningen inte har utvärderats är det ännu okänt vilka konsekvenser den haft för kvinnors och flickors rättigheter. Det är dock oroande att Norge, sedan självidentifikation infördes, har ändrat sitt personnummersystem så att det inte längre går att utläsa personers kön. Det innebär att det blir betydligt svårare att samla in statistik om kvinnor och män, vilket är avgörande för att kunna hitta och analysera skillnader mellan kvinnors och mäns villkor.
Utred konsekvenserna
Forskare, läkare och personer med egna transerfarenheter berättar i dokumentären hur ändringen av det juridiska könet är en del av en social transition som i de flesta fall leder fram till hormonbehandlingar och kirurgiska ingrepp i till exempel bröst och könsorgan. Att snabbt och lätt kunna ändra det juridiska könet är, enligt SVT, en del av det allt mer ifrågasatta affirmativa förhållningssättet inom vården, det vill säga att en möjlig transidentitet alltid ska bekräftas.
Den lagstiftning gällande juridiskt kön som förbereds i Sverige hänger därmed tydligt ihop den allt mer ifrågasatta vården.
Innan könstillhörighetslagen ändras bör en ny utredning undersöka vilka konsekvenser självidentifikation kan medföra för transpersoner, kvinnors och flickors rättigheter liksom för samhället i stort.
Den vårdskandal som SVT avslöjar måste tas på största allvar. Det måste även de bakomliggande idéerna om självidentifikation. Det är mycket oroande att läkare, forskare och personer med egna erfarenheter som ifrågasätter den nya synen på kön tystats av aktivister och intresseorganisationer, så som framgår i dokumentären.
Frågan om hur samhället ska definiera kön förtjänar att debatteras på ett öppet, respektfullt och konstruktivt sätt. Låt den debatten börja nu.
Av Susannah Sjöberg
ordförande Sveriges kvinnoorganisationer
Clara Berglund
generalsekreterare Sveriges kvinnoorganisationer
Premium
Premium
Premium