Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Siffrorna avslöjar Björklunds skryt

Jan Björklund.Foto: Jens L'Estrade

I årskurs 1 har klasstorleken ökat med nära 30 procent på fem år, skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Målet med socialdemokratisk skolpolitik är att Sverige ska ha höga kunskapsresultat i en jämlik skola. För det krävs mindre klasser de första åren i skolan. Efter en längre tid av protester hakade regeringen i våras på vårt förslag och talar numera också om mindre klasser.

Stefan LöfvenFoto: Foto: Christian ÖrnbergMen verkligheten är en helt annan. Skolverkets nya statistik visar tyvärr att klasstorlekarna har ökat kraftigt sedan 2008, under den moderatledda regeringen. Mest har klasstorleken ökat i lågstadieklasserna. I årskurs 1 har klasstorleken ökat med nära 30 procent på fem år. Trots retoriken om mindre klasser, Lågstadielyftet presenterades som vårens största satsning, ser verkligheten alltså helt annorlunda ut.

Skolverkets statistik visar också att det i genomsnitt går 19 elever i varje klass. Det är en siffra som naturligtvis låter positiv men som långt ifrån säger allt. Vi har beställt ut Skolverkets siffror nedbrutna. De ger en helt annan bild. Var sjunde klass i grundskolans årskurs 1-3 har fler än 25 barn. I var tionde klass går det 27 barn eller fler, och i var tjugonde klass går det 31 barn eller fler. Det är alldeles för stora klasser för små barn som är i starten på sitt lärande och behöver en lugn studiemiljö och mycket tid med sin lärare.

Ibrahim BaylanFoto: Foto: Sven LindwallSåväl internationella som svenska forskningsstudier visar att mindre klasstorlek de första åren i skolan har betydelse för elevernas studieresultat, inte bara under de första åren utan under hela skolgången. Mindre klasser gynnar de barn som behöver extra stöd för att nå målen, men även de barn som har lätt för sig och behöver mer stimulans. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att klasstorlek har så stora effekter på elevens lärande att det påverkar deras lön senare i livet.

Den effekten är så stor att den överstiger kostnaderna av fler lärare!

För att nå höga kunskapsresultat i en jämlik skola krävs nu:

 

1 Mindre klasser och tidiga insatser. Vi vill rikta två miljarder till att minska de stora klasserna i förskoleklass till och med årskurs tre. För att ytterligare stärka stödet till eleverna vill vi även investera i 1000 fler speciallärare och specialpedagoger.

 

2 Skickliga lärare. Vi vill lyfta läraryrkets attraktivitet genom en kompetensförsäkring för lärare, fler karriärvägar och bättre villkor. De skolor som har tuffast förutsättningar ska få resurser för att kunna attrahera lärare till dessa skolor genom högre lön.

 

3 Stoppa vinstjakten i skolan. Ingen fristående skola ska kunna göra vinst på att skära ned på antalet lärare eller andra viktiga delar av verksamheten. Syftet med alla skolor ska vara att ge eleverna en bra utbildning - inte att göra vinst. Nya skolor ska inte kunna starta hur som helst, stat och kommun måste ta ansvar för att stoppa överetableringen av skolor.

 

4 Jämlik skola. Skollagen ska ändras så att kommuner får i uppdrag att fördela resurser till skolor efter elevernas behov. Dessutom vill vi ge riktade statliga resurser till de skolor som har tuffast förutsättningar. Nya fristående skolor som väntas bidra till en ökad skolsegregation ska inte ges tillstånd att starta. Alla skolor ska också vara med och bidra till ett skolsystem med minskade klyftor.

 

5 Sommarskola och läxhjälp för alla barn. Vi vill avskaffa läxrut och erbjuda läxhjälp för alla barn. Elever i årskurs 6-9 som halkar efter ska få chansen att komma ifatt genom att gå i sommarskola.

Regeringen talar gärna om skolan, men har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. En effekt av deras prioritering är nu att fler barn tvingas gå i för stora klasser och att klasstorlekarna ökat.

 

För oss är prioriteringen klar: investeringar i skolan kommer alltid gå före fortsatta stora ofinansierade skattesänkningar.

 

Stefan Löfven,

partiledare, S

 

Ibrahim Baylan,

utbildningspolitisk talesperson, S.