Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ship to Gaza är bara ett medialt upptåg

"Ship to Gaza är ett omdömeslöst spektakel och en provokation", skriver Lars Adaktusson (KD): Foto: Sven Lindwall

Att aktivisterna bakom Ship to Gaza bortser från terrorstämplade Hamas förföljelse av den egna befolkningen är ett svek mot de människor om vilka man säger sig måna, skriver Lars Adaktusson (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Den ensidiga svenska medierapporteringen om situationen i Mellanöstern och konflikten mellan israeler och palestinier blir tydlig varje gång regionen får förnyad aktualitet. Senast förra sommaren under Israels försök att sätta stopp för de tilltagande terrorbeskjutningarna från Hamas blev den mediala oförmågan att hantera konflikten tydlig.

Organisationen Ship to Gazas verksamhet och medierapporteringen kring denna utgör i denna kontext ett påtagligt och återkommande vårtecken.

Otaliga mediepåhejade båtar har seglat över Medelhavet och nu är det dags igen. 

I maj avseglade den skandinaviska trålaren Marianne av Göteborg och satte kurs mot Gaza. För tillfället rapporteras hon befinna sig i Portugals huvudstad Lissabon.

Syftet med seglatserna är enligt arrangörerna att bryta blockaden "en gång för alla" och ge Gazaborna tillbaka sina mänskliga rättigheter.

Att Gazabornas belägenhet i grunden är en följd av terrorgruppen Hamas järngrepp över den plågade landremsan talas det tyst om. Enkelriktat och ofullständigt väljer man i stället att rikta udden mot Israel.

 

Efter den katastrofala Ship to Gaza-aktionen 2010, som slutade med nio dödsoffer, utvärderades det som skett av en oberoende FN-utredning.

Slutsatsen i den så kallade Palmer-rapporten blev att Israels sjöblockad av Gaza har folkrättsligt stöd, att den inte kan ses som kollektiv bestraffning samt att Israel har rätt att agera på internationellt vatten för att upprätthålla blockaden.

I rapporten, som beställdes direkt av FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon, heter det:

”Israel står inför ett verkligt hot mot sin säkerhet från militanta grupper i Gaza. Blockaden är därför en legitim säkerhetshandling för att förhindra att vapen förs in i Gaza sjövägen och dess upprätthållande är i enlighet med folkrättens krav.”

Palmer-rapporten är tydlig även på en annan punkt; aktivisterna i Ship to Gaza agerar provocerande och de påstådda humanitära avsikterna finns det skäl att ifrågasätta.

För den som vill bidra till att förbättra den humanitära situationen i Gazaremsan är det fritt fram att stödja FN och de biståndsorganisationer som sedan länge finns på plats.

Hade arrangörerna av Ship to Gaza varit ute för att förbättra de humaniära förhållandena står möjligheten öppen att lossa förnödenheterna i den israeliska hamnstaden Ashdod för vidare transport till Gaza.

Detta har konsekvent avvisats av aktivisterna till förmån för mediala upptåg och hätska utfall mot Israel. Än värre är att provokationer av den här karaktären riskerar att fördjupa redan existerande motsättningar och förminska de verkliga problemen.

För den som bryr sig om befolkningens umbäranden är det oundvikligt att inte rikta fokus mot den regim som är ansvarig för det politiska och säkerhetsmässiga kaos som råder i Gaza.

Faktum är att Hamas kan klassas som en av de mest brutala terrorgrupper som världen hittills skådat. Organisationen håller Gazaborna inspärrade i det som brukar kallas världens största utomhusfängelse där alla former av kritik och politisk opposition är bannlyst.

 

För någon vecka sedan larmade Amnesty om att Hamas- företrädare fortlöpande gör sig skyldiga till krigsbrott genom att avrätta misstänkta kollaboratörer på öppen gata. I ett Sveriges Radio-reportage från Gaza förra veckan framhöll Akram Atallah, respekterad fristående kommentator i flera arabiska medier, att Hamas står för samma synsätt som Islamiska Staten:

"IS och Hamas har inte några stora ideologiska motsättningar. Det handlar mer om skillnader i militärstrategi".

Att aktivisterna bakom Ship to Gaza bortser från terrorstämplade Hamas förföljelse av den egna befolkningen är upprörande och uppseendeväckande.

Men det är också ett svek mot de människor om vilka man säger sig måna.

Istället för att rikta udden mot diktaturen väljer Ship to Gaza att angripa regionens enda demokrati. Förutom mer eller mindre extrema vänstervärderingar är det den djupa avskyn mot Israel som förenar och driver upphovsmännen till Ship to Gaza.

Det är inte svårt att instämma i kravet på mänskliga rättigheter och bättre livsvillkor för invånarna i Gaza. Men så länge aktivisterna ombord på Marianne av Göteborg inte kan skilja mellan demokrati och diktatur förblir Ship to Gaza ett omdömeslöst spektakel och en provokation.

Dessvärre med benäget stöd från svenska medier.

 

Lars Adaktusson (KD)

Europaparlamentariker