DEBATT. Inflationen befinner sig på den högsta nivån på flera decennier. Som lokala politiker ser vi direkt vilka konsekvenser det får för våra kommuners invånare.
Västmanlänningar har det tufft. Det är ingen myt att skolmaten går åt mer, särskilt innan och efter helgen, det är något som känns igen från flera håll i länet. Barn är hungriga. Folk säljer sina hem, sin bil, byter jobb eller skaffar extrajobb, eller betalar räkningar med sparade pengar.
Handlare i länet vittnar om hur sällanköpsvaror knappt omsätts och hur arbetstillfällen riskerar att försvinna. Restauranger läggs ut på Blocket.
De skenande kostnaderna påverkar självklart också kommuners ekonomiska förutsättningar. Kostnadsökningarna orsakade av kriget och inflationen, som är långt bortom kommunfullmäktige i Fagersta eller Köpings kontroll, skenar samtidigt som verksamhetsbehoven är sig likt eller ökar.
Som kommuner förvaltar vi många fastigheter. Äldreboenden, skolor, bibliotek och simhallar för att nämna några. När långa avtal och lån löper ut och sätts om leder det till enorma kostnadsökningar
Fasta kostnadsökningar som kommuner har att hantera för år 2023 är betydligt mer omfattande än samhällsdebatten hittills återgivit.
Enbart pensionskostnaderna innebär en ökad kostnad om ca. 50 miljoner kronor mellan år 2022 och år 2023 för Sala kommun. Det motsvarar ungefär 72 grundskolelärare. Det ser liknande ut i samtliga länets kommuner.
Ökade matkostnader gör att skola och äldreomsorg blir dyrare, skenande drivmedelspriser påverkar kollektivtrafik, skolskjuts och färdtjänst.
Alla som äger ett hus vet att kostnader för räntor och el just nu ökar. Som kommuner förvaltar vi många fastigheter. Äldreboenden, skolor, bibliotek och simhallar för att nämna några. När långa avtal och lån löper ut och sätts om leder det till enorma kostnadsökningar.
Omfattande underskott
Den välfärd som våra kommuner enligt lag måste erbjuda är bland annat förskola, skola, äldreomsorg och räddningstjänst. Till det kommer ansvar för vägar och annan infrastruktur, och kultur- och fritidsverksamhet och mycket mer.
För att visa hur mycket kostnadsökningarna påverkar en kommun kan vi ta Hallstahammar som exempel. Omfattningen på det underskott som kommunen nu står inför är större än att hela budgeten för kultur och fritid kan täcka det. Det skulle alltså inte räcka att teoretiskt stänga ner alla idrottshallar, fritidsgårdar och badhus, samt ta bort föreningsstöd och säga upp ungdomsledare, med mera. Besparingen täcker ändå inte kostnadsökningarna.
Ekonomiska kriser måste inte slå så här hårt mot kommunsektorn. Tidigare regeringar har valt att kompensera för kostnadsökningar och beräknat skattebortfall. Ulf Kristerssons regering har samma möjligheter som tidigare regeringar – att underlätta för landets kommuner.
Vill inte skära
Runt om i Västmanland pågår ett hårt arbete för att ta våra kommuner igenom denna ekonomiskt mycket besvärliga situation. Alla åtgärder vi vidtar måste vara väl avvägda och genomtänka eftersom de riskerar att drabba kommuninvånarnas tillgång till välfärd.
Vi vill inte skära i samhällsviktig verksamhet. Högre beskattning av redan belastade hushåll är inte ett önskvärt alternativ. Enbart effektiviseringar kommer inte räcka för att täcka kostnadsökningarna.
Vi gör vad vi kan. Det är nu hög tid för regeringen att agera och ta sin del av ansvaret för att värna svenskarnas tillgång till grundläggande välfärd runtom i landets kommuner.
Lämna oss inte med en rad hopplösa alternativ – västmanlänningarna förtjänar bättre.
Av Amanda Lindblad (S)
kommunstyrelsens ordförande i Sala kommun
Johanna Odö (S)
kommunstyrelsens ordförande i Norbergs kommun
Mikael Peterson (S)
kommunstyrelsens ordförande i Kungsörs kommun
Catarina Petterson (S)
kommunstyrelsens ordförande i Hallstahammars kommun
Åsa-Märta Sjöström (S)
kommunstyrelsens ordförande i Fagersta kommun
Per Ågren (S)
kommunstyrelsens ordförande i Köpings kommun
