ONØDIGT DYRT. "I ett typiskt byggprojekt består produktionskostnaderna av 30 procent byggfel, slöseri, onödiga transporter, väntan, dålig logistik och felaktig projektering", skriver Barbro Engman och Gudrun Schyman.
ONØDIGT DYRT. "I ett typiskt byggprojekt består produktionskostnaderna av 30 procent byggfel, slöseri, onödiga transporter, väntan, dålig logistik och felaktig projektering", skriver Barbro Engman och Gudrun Schyman.

Sega gubbar ger oss högre hyror

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Det finns ingen sektor som har så låg produktivitet och där det händer så lite som byggbranschen. Gubbarna i byggbranschen är förändringsobenägna och handlingsförlamade. Det är slutsatsen i den statliga utredningen med titeln "Skärpning, gubbar!" Utredningen kom redan 2002 och handlade om konkurrens, kvalitet, kostnad och kompetens i byggsektorn. I år kom uppföljaren, "Sega gubbar". Och slutsatsen är densamma. Ingenting har alltså hänt på sju år. Ingen varaktig eller genomgripande förändring av arbetssätt och attityder går att spåra.
De stillastående gubbarna hindrar därmed unga vuxna från att röra på sig och flytta hemifrån.

Dokumentationen över bristerna i byggbranschen är desto alertare. Rapporterna duggar tätt. "Det är svårt att hitta en godtagbar anledning till att produktionskostnader och byggpriser stiger snabbare än andra priser", skrev Byggkostnadsdelegationen redan 2000. I rapporten står även att konkurrensen är otillräcklig. Och att: "detta är ett samlat resultat av alla aktörers långsiktiga agerande".
Effektiviseringspotentialen är stor och omvittnad. Produktionskostnaderna kan sänkas med cirka 40 procent och boendekostnaden med omkring 25 procent, skriver boverket i sin senaste rapport. För en nybyggd hyreslägenhet motsvarar det ett par tusen kronor i månaden i sänkt hyra.
Men fasaderna fortsätter att mögla och strukturerna att vara ålderdomliga, logistiken haltar och byggkostnaderna skenar. I ett typiskt byggprojekt består produktionskostnaderna av 30 procent byggfel, slöseri, onödiga transporter, väntan, dålig logistik och felaktig projektering.

Det motsvarar mer än
50 miljarder kronor om året. En kostnad som betalas av de boende med bland annat högre hyror som följd.
Det finns dock själv-kritiska undantag. Vid en uppvaktning hos dåvarande samhällsbyggnadsministern Mona Sahlin påpekade NCC:s dåvarande vd, Alf Göransson, att priserna på byggmaterial gått upp tre gånger så mycket som inflationen. Göransson menade att: "Vi har en urusel produktivitet i byggsektorn. Det är en omöjlig utveckling och kostnaderna kan inte i längden skyfflas över på konsumenterna. Det kommer inte att fungera i längden." Det borde inte vara svårt för någon att hålla med om det.
Det måste rimligen vara pinsamt för gubbarna i byggbranschen att i statliga utredningar och rapporter utmålas som förändringsobenägna och handlings- förlamade. Ett sådant rykte borde få varje insiktsfull och kostnadsmedveten direktör att starta ett omfattande strategiarbete för att bättra på varumärket.

Ett sätt för byggbranschen att slippa framstå som ett gubbgäng år efter år vore att bredda kompetensen. En och annan kvinna skulle om inte annat krångla till det för rapportmakarna på de statliga myndigheterna.
Men nej, branschen fortsätter att slå sig för bröstet: Det är inget fel på mina gubbar! Det enda kreativa reaktionen på larmrapporterna är bortförklaringarna.
Detta är givetvis helt oacceptabelt i en tid när alltfler saknar bostad och bostadsbyggandet är nere på rekordlåga nivåer.
Nu är det dags att läsa rapporterna igen och genomföra de förslag till åtgärder som fyller sidorna. Om inte denna självklara självsanering sker kommer de handlingsförlamade gubbarna att förstöra för en hel generation unga vuxna. Bostadsbristen kommer att växa och byggfelen öka. Under tio års tid har vi läst dessa larmrapporter med förnedrande titlar. Det är svårt att föreställa sig vad nästa rapport ska heta. För att undvika ytterligare rapporter med nedsättande omdömen är det dags för de sega gubbarna att skärpa sig.

Barbro Engman
Gudrun Schyman

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag