Se upp för männen på Sveriges botten

Även om frustration inte är en ursäkt för våldsamheterna nu senast i Husby så är det en viktig förklaring. Det är därför viktigt att föra en politik som ger frustrerande unga män en chans att vända sina liv till det positiva.
Foto: Jörgen Hildebrandt

"Utbildningssystemet måste klara killar som har svårt för högre studier -  det behövs ny jobbpolitik för unga och frustrerade män", skriver Nima  Sanandaji.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

"Jag ska understryka att kärnan utgörs av unga arga män som tror på våld som metod". Så uttalade sig nyligen Fredrik Reinfeldt om upploppen i Husby. Och det har han helt rätt i. När de allra flesta debattörer och politiker ser på stenkastningar, bilbränder och annan social oro för de snabbt fokus till integrationsfrågan. Men varför inte komplettera med ett annat viktigt perspektiv, nämligen den allt större marginalisering som en grupp unga frustrerade män känner? Även om denna frustration knappast är en ursäkt för våldsamheterna så är det en viktig förklaring.

Det är ingen nyhet att män i större utsträckning än kvinnor tenderar att stå för våldsamma handlingar. Däremot finns en rad samhällstrender som, i både Sverige och omvärlden, leder till att en grupp män går mot en alltmer marginaliserad tillvaro. Forskning visar exempelvis att flickor presterar bättre i skolan oavsett klass, bostadsort eller etnicitet.

Den som enbart tror att utanförskapet handlar om etnisk eller kulturell ursprung bör vara medveten om att pojkar med svenskt ursprung har sämre resultat i skolan än flickor med in- vandrarbakgrund. Andelen pojkar som får stödundervisning i skolan är dubbelt så hög som bland flickorna.


Runtom världen ser vi en snabb urbanisering, där storstäderna lockar till sig talangfulla ungdomar som magneter.Attraktionskraften är starkast för kvinnorna. I glesbefolkade orter uppstår en situation där många män har både svårt att finna jobb och en partner. Vi övergår till ökat tjänsteinnehåll i samhälls- ekonomin, vilket i första hand gynnar kvinnors karriärmöjligheter och före- tagande. Även industrin utvecklas. Men de enkla industrijobb som män med låg utbildning tidigare kunde söka sig till råder det en stor brist på. Som helhet är det inte synd om män på arbetsmarknaden. Fortfarande tar kvinnor huvudansvaret för barn och familj, vilket innebär att män investerar mer tid på sina karriärer och därmed kommer längre.


Dessutom verkar män huvudsakligen inom det privata näringslivet medan många kvinnor jobbar i den offentliga sektorn där karriärutsikterna är begränsade. Också i USA, där unga singelkvinnor kommit ikapp och rentav gått om männen i inkomst, drar männen ifrån vid åldern då många börjar skaffa barn och familj. Men bilden är mer komplex än så. Männen dominerar inte bara på toppen, utan också i botten. Efter att ha svikits av skolan, ofta hamnat i stökiga miljöer och ibland rentav byggt upp ett brottsregister, ser många män begränsade möjligheter att komma på rätt spår.

I en text för regeringens Framtidskommission satte nyligen Bo Rothstein fokus på gruppen tredubbelt ratade män: de som ratas på arbetsmarknaden, äktenskapsmarknaden och dessutom står utanför etablerade sociala nätverk. Mycket riktigt visar forskningen i både Sverige och USA att de män som har lägst utbildning löper störst risk att förbli barnlösa (sambandet är omvänt bland kvinnor, där är det de hög- utbildade som löper störst risk). Extrema åsikter, rasism och våldshandlingar är inte alltför ovanliga bland denna grupp.

Insikten om de unga männens utanförskap är viktig att ta till sig. Vi behöver inte bara höja den generella kvaliteten i skolan. En ytterligare utmaning är att stimulera studieovana pojkar att fokusera på studier, i stället för att som idag själva misslyckas samt bidra till en stökig skolmiljö för de andra barnen.

Kanske borde också grundskolan och högskolan anpassa sig bättre till den grupp män som har svårt för akademiska studier, och vars talang ligger mer i att lära sig praktiska kunskaper som att jobba i ett lager eller i en gruva. Enkla inträdesjobb i industrin finns det brist på, men när det kommer till arbetsvillig industripersonal med rätt färdigheter letar man frenetiskt efter rätt talanger i alltifrån Jönköping till Norrbotten. Självklart är det också avgörande att satsa på generella reformer, som bättre företagsklimat, en friare arbetsmarknad och större incitament till arbete.


Under senare tid har Sverige klarat sysselsättningen något bättre än i omvärlden. Men utanförskapet måste minskas betydligt mer. En viktig aspekt av jobbpolitiken är att ge frustrerade unga män möjligheten att vända sina liv till det positiva. Vad har Reinfeldt, Löfven och andra politiker för plan att realisera denna vision?


NIMA SANANDAJI

Han har bott i Husby. Han är teknologie doktor och författare,  aktuell med "Att spräcka glastaken" om kvinnors karriärmöjligheter.