Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Se upp för bluffakturor i sommar

Blufffakturorna ökar på sommaren, skriver Elisabeth Thand Ringqvist. Foto: Sanna Dolck

Fakturabedrägerier ökar under sommaren när ordinarie personal har semester. Beatrice Ask (M) måste ta ett helhetsgrepp för att lösa problemet. Det skriver Elisabeth Thand Ringqvist.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är välkänt att fakturabedrägerier mot företagare ökar under sommarperioden, då ordinarie personal tar ledigt. Förra veckan publicerade BRÅ ny statistik för första halvåret 2012 som visar att anmälda fakturabedrägerier minskar med 20 procent. Att anmälningarna minskar betyder att den uppmärksamhet som frågan fått under den senaste tiden har påverkat de kriminella bedragarna. Den unika domen i det så kallade ”Helsingborgsmålet” har sannolikt också påverkat ”branschen” som omsätter mellan 1 och 2 miljarder kronor. Trots detta är problemet långt ifrån löst. Samtidigt som bluffakturorna har minskat, har bedrägerier via internet ökat med 27 procent. Det krävs systematiska och ambitiösa politiska förändringar för att stänga ner den här branschen för gott.

 

För den enskilda företagaren som blir utsatt är ofta det största problemet all energi som går till att reda upp situationen. Många vittnar om hotfulla samtal, oro och stress över att bli drabbad igen. Till vår juridiska rådgivning ringer företagare varje dag som blivit drabbade och vårt viktigaste råd är tyvärr att det är viktigast att arbeta förebyggande för att inte bli drabbad. Att hålla koll på inkommande fakturor är steg ett. Speciellt om företaget har semestervikarier, se till att de vet vilka fakturor som ska betalas och att de är informerade om hur de hanterar telefonsamtal om ”erbjudanden”. Den som redan blivit drabbad ska skriva BESTRID på fakturan och skicka tillbaka den. Tyvärr är detta inget som stoppar ”bluffarna” utan det krävs politiska förändringar för att stänga ner den här branschen för gott.

 

Därför är de framsteg som tagits från politiskt håll under våren efterlängtade. Både Riksdagens civilutskott och justitieminister Beatrice Ask har visat ett genuint och stort intresse för problemet. Det var glädjande att justitieministern i början av sommaren förespråkade en straffskärpning och tillsatte en utredning som ska titta närmare på detta. Nu görs det klart att ekonomisk brottslighet inte bara är allvarlig om den riktas mot staten, utan också mot hundratusentals småföretag runtom i landet.

Detta löser dock inte det faktum att väldigt få fakturabedrägerier blir uppklarade och väldigt få åker fast. Det uppmärksammade målet i Helsingborg är unikt då en 25-årig man dömdes till ett år och sex månader för elva fall av grovt bedrägeri. Men i den processen frikändes samtidigt två medhjälpare och åklagaren har nu överklagat till hovrätten. Bakgrunden var hela 450 polisanmälningar, vilket i sig visar hur komplicerat och omfattande utredningsarbetet för polisen blir.

 

Det är därför vår önskan att den utredning med fokus på straffskalorna som Beatrice Ask nu tillsätter också tar ett helhetsgrepp på problemet och landar i åtgärder som kan implementeras omgående.

Vi vill att utredningen tittar på ett antal punkter, exempelvis möjligheten att på nationell nivå samordna utredningarna om fakturabedrägerier. Dessutom bör man överväga om ångerrätten ska gälla även företag vid viss typ av distanshandel, utan att den drabbar hederliga företag som dagligen gör affärer över telefon.

Utredningen bör även titta närmare på att tredje kapitlet i avtalslagen, och då särskilt paragraf 36, som gör det möjligt att häva avtal som ingåtts under "oskäliga omständigheter", faktiskt används i domstolar även när det gäller företag. Detsamma gäller paragraf 30 om ogiltighet vid "svikligt förledande", som ofta används i sammanhang med bluffakturor.

 

Man bör se över om villkoren för rättsskydd ska sänkas så att företagare kan få stöd i dessa processer, eftersom de kriminella företagen alltid verkar hålla sig under 0,5 basbelopp. Utredningen bör också titta på kreditupplysningslagen och hur nuvarande hantering hos Kronofogden ytterligare kan förbättras för att skydda företagare.

Till sist vill vi att utredningen överväger förbättrad lagstiftning och skärpt tillsyn för inkassoföretag. Nästa sommar kanske Sveriges företagare kan slappna av under ledigheten.

 

Elisabeth Thand Ringqvist

Elisabeth Thand Ringqvist är vd för Företagarna.

fjarde.sidan@expressen.se