SD hålls utanför – men har svaren mot gängvåldet

DEBATT. I förra helgen aviserade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att de lämnar samtalen med regeringen beträffande den eskalerande gängkriminaliteten. Det var tyvärr ett ganska väntat utfall. Socialdemokraterna har under flera års tid inte uppvisat någon som helst handlingskraft eller ens intresse av att vidta nödvändiga åtgärder för att vända utvecklingen – inte ens i tider då småbarnsmödrar avrättas på öppen gata.

Efter många om och men har nu regeringen presenterat en lista med en rad åtgärder, men det vi kan konstatera är att förslagen både är otillräckliga och kommer alldeles för sent. 

Regeringen saknar grundläggande insikt

Den röda tråden i regeringens agerande tyder på att det inte finns någon grundläggande probleminsikt, vilket gör Stefans Löfvens utspel om att ”krossa gängen” helt betydelselöst. Retoriska floskler om att individer som bär vapen skall få ”två års fängelse” betyder heller ingenting, då kunskapen om hur verkligheten ser ut tycks vara obefintlig.

I nuläget räcker det nämligen inte med att polisen hittar ett vapen i en bil eller bostad, utan den misstänkte måste gripas med ett vapen på sig för att personen i fråga skall kunna lagföras i enlighet med ovanstående. När någon väl kan bindas till ett vapen så är de dessutom i regel under 21 år, och då blir det mycket sällan två års fängelse med nuvarande straffrabatter. Det är av just den anledningen som många gängkriminella håller sig med minderåriga ”kurirer” som bär vapen åt dem. Detta är något som poliser kan vittna om varje vecka, men för döva öron från de som bestämmer.

Straffrabatterna måste bort

Det här är bara ett av många exempel på hur den nuvarande lagstiftningen är fullkomligt maktlös inför den verklighet vi nu står inför. En verklighet som kräver en skarpare lagstiftning, en lagstiftning byggd på resoluta och kraftiga åtgärder där straffrabatter och ängslighet är ett minne blott. Den nya verkligheten är hänsynslös, välkalkylerad och har en direkt fientlig attityd mot vårt samhälle och de som bara vill få vardagen att gå ihop. Gängen har noll respekt för sina medmänniskor, polisen och om möjligt än mindre respekt för högljudda politiker som visat sig oförmögna att vidta konkreta åtgärder. När Stefan Löfven nu, efter år av saft-och-bulle-politik, försöker låta beslutsam är trovärdigheten – sett inom ramen för denna kontext – obefintlig.

När Sverigedemokraterna för flera år sedan föreslog ny migrationspolitik, fler poliser och strängare straff så haglade kritiken från de övriga partierna.

Då vårt parti var det enda riksdagsparti som inte bjöds in till de tidigare samtalen fanns det ingen möjlighet för oss att lägga fram vår plan för hur vi vill ta itu med det hänsynslösa våldet. Vår bestämda uppfattning är att Sverige behöver tydliga och resoluta åtgärder som riktar in sig direkt mot själva hjärtat i gängkriminaliteten.

Polisen måste bli mer synlig

Kärnan ligger i att polisen behöver synas mer konsekvent i utanförskapsområden. Syftet med detta är att hela tiden lysa med sin närvaro, och därmed systematiskt störa de kriminella gängen och deras verksamhet.

Ett förslag för att åstadkomma detta kan vara att göra polisens särskilda polistaktiska organisation (SPT) permanent bemannad och aktiverad. Det kommer att bli starka reaktioner från de yrkeskriminella när polisen på allvar börjar hota deras ekonomiska verksamheter som narkotika, stölder, bedrägerier, etc. 

Ovanstående kommer att kräva kraftiga resursförstärkningar för Polismyndigheten och hela rättsväsendet – vilket vi i Sverigedemokraterna kommer att presentera i vårt förslag till riksbudget inom kort. 

Höj polislönerna

Av naturliga skäl kommer detta även att kräva generellt sett skärpta krav på polisen, både vad gäller rekryteringskrav och utbildning. Detta måste dock även reflekteras genom att ge poliser den lön de verkligen förtjänar, samt markant förbättra de nuvarande arbetsvillkoren för att göra arbetet som polis mer attraktivt.

När Sverigedemokraterna för flera år sedan föreslog ny migrationspolitik, fler poliser och strängare straff så haglade kritiken från de övriga partierna. Idag hålls vi utanför samtal om hur problemen ska lösas. Vi kan alltså konstatera att ingenting har förändrats i den bemärkelsen. 

Var och en får utifrån detta bedöma vilka som är bäst lämpade att lösa uppgiften; de som påtalat problemen från första början, eller de som varit med och skapat dem.

Av Katja Nyberg (SD)

Ledamot i justitieutskottet, polis och utredare vid Nationella operativa avdelningen (NOA)

Adam Marttinen (SD)

Rättspolitisk talesperson